Ser stora problem att återuppliva Lavergruvan

Den allvarligaste risken med att återuppliva gruvan i Laver är den stora mängd avfall som ska tas hand om. Författaren och journalisten Arne Müller ser flera likheter mellan Lavergruvan och dammhaverier som inträffat i andra stora gruvor.

”Det är bara 0,2 procent koppar som de kan ta rätt på. 99,8 procent är avfall och det innebär att avfallsmängderna kommer att bli gigantiska. En miljard ton avfall planerar de att lägga i ett sandmagasin och det innebär att de måste göra allting rätt för att det inte ska läcka metaller i naturen”, säger Arne Müller.

”Det är bara 0,2 procent koppar som de kan ta rätt på. 99,8 procent är avfall och det innebär att avfallsmängderna kommer att bli gigantiska. En miljard ton avfall planerar de att lägga i ett sandmagasin och det innebär att de måste göra allting rätt för att det inte ska läcka metaller i naturen”, säger Arne Müller.

Foto: Robert Lundberg

PITEÅ2015-09-14 23:09

Videon är inte längre tillgänglig

PT har tidigare skrivit om Bolidens planer på att återuppliva gruvan i Laver och kritiska röster kring detta.

LÄS OCKSÅ: "Hoppet om Lavergruvan växer starkare"

På måndagskvällen föreläste journalisten och författaren Arne Müller, som har skrivit böckerna Smutsiga miljarder och Norrlandsparadoxen, om problemen och vilka likheter det finns med den planerade gruvan i Laver och dammhaverierna som inträffat i Talvivaara i Finland och i Mount Polley i Kanada. Det finns likheter mellan typen av gruvor, metallförutsättningarna och avfallsmängderna samt själva bolagen och hur stor drivkraft det finns i projekten.

99,8 procent avfall

Ett av de största problemen är att Lavergruvan har en låg metallhalt.

– Det är bara 0,2 procent koppar som de kan ta rätt på. 99,8 procent är avfall och det innebär att avfallsmängderna kommer att bli gigantiska. En miljard ton avfall planerar de att lägga i ett sandmagasin och det innebär att de måste göra allting rätt för att det inte ska läcka metaller i naturen. En liten felbedömning kan ge stora problem, säger Arne Müller.

LÄS OCKSÅ: "Miljögrupp fruktar ny gruva i Laver"

Ett eventuellt dammhaveri skulle kunna få förödande konsekvenser för samhällen, vatten och vägar i närheten, förklarar han.

Miljöproblemen växer

Gruvorna blir allt större vilket innebär större ingrepp i naturen och de potentiella miljöproblemen växer. När det finns så lite metall att utvinna sker det i större skala och för det mesta i dagbrott vilket Laver är ett typexempel på.

– Den tänkta gruvan kommer att vara 50 kvadratkilometer stor och det är storleken av Piteå, Älvsbyn och Bodens tätorter tillsammans, säger Müller.

Jämfört med en vattenkraftdamm byggs ofta gruvdammar i flera etapper vilket medför att konstruktionen inte blir lika stabil.

– Det är inte en helt säker verksamhet och konstruktionen måste hålla länge för att förhindra att metaller läcker ut, säger han.

Möjligheten att kunna utvinna låghaltiga fyndigheter pågår inom flera gruvprojekt och trots att han ser flera problem med att återuppliva Lavergruvan ser han också fördelar i projektet.

– Metaller är viktiga och det behövs i samhället. Det man kan diskutera är om det här är det bästa sättet eller om det finns det andra möjligheter att hushålla med de metaller vi behöver, säger Arne Müller.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!