Seglings-VM slutade med en stukad fot

Seglings-VM-äventyret är över för denna gång. Hur det gick? Nja, när vår skeppare hamnade på akuten med kraftigt stukad fot inför sista dagens seglingar, slängde vi in handduken och fick en slutplacering långt bak i kön, dock inte den sista. Men som alltid när det gäller segling så är vi en vassare båt nu än innan tävlingarna startade, i den här sporten blir man nämligen bara bättre och bättre - dock aldrig fullärd.

Hemma på den egna båten igen ställer vi kursen söderut över norra Kvarken. Här har massor av Pitebåtar passerat genom åren. Ibland för motor i bleke, vissa gånger för segel i hårt väder. Den troligtvis allra första fritidsbåten från Piteå som närmade sig Skags udde norrifrån var; "en af byggmäster Edin i Piteå byggd särdeles vacker lustkutter, 28 fot lång, 6 fot bred, 4 ¼ fot djupgående samt med en segelyta av 625 kvadratfot." Året var 1883 strax efter midsommar. I Söderhamns Tidning den 19 juli samma år finns resan beskriven och det var tydligen en jobbig historia. En viss Kapten Ulfström hade fått i uppdrag att segla båten till just Söderhamn och hade som enda medföljare "en med båtsegling alls icke hemmastadd person". Hård motvind och havererad utrustning till trots kunde kapten Ulfström efter fjorton dagars kryssande i hård motvind styra båten - och den med segling då får vi förmoda betydligt mer hemmastadde personen - någorlunda välbehållen in till den nya hemmahamnen utanför Söderhamn.

Besättningen på Feelgood har ingen ambition att nå så långt söderut i sommar utan tänker i lugn och ro besöka gamla och nya smultronställen längst en av Sveriges vackraste regioner - Höga Kusten. Fast kanske gör vi ett kort mellanspel på racebanorna i morgon lördag, när Ulvön runt seglas. Vi är dock lite kort om besättning ombord så det beror på om vi kan ragga upp ett par tre "med båtsegling någorlunda hemmastadda personer."

Ohoj.