Lurad på sitt sparkapital och skuldsatt upp över öronen.
På fredagen berättade PT om Stefan Stenbergs ekonomiska dilemma – förorsakat av en förvaltare och banker med bristande säkerhetsrutiner.
Del II i den lika svindlande som ohederliga miljonkarusellen innebär viss tröst för Stefan Stenberg. Han får tillbaka 420 902 kronor från SEB.
– Det råder ingen tvekan om att han har blivit utsatt för ett både långvarigt och utstuderat bedrägeri, säger Nils-Åke Claeson, SEB:s kontorschef i Luleå.
Utan insyn
Det var den 29 december 2009 som tingsrätten tog beslut om att entlediga (plocka bort) företagaren som ekonomisk förvaltare åt Stefan Stenberg.
Det beslutet nådde dock aldrig fram till SEB.
Därför kunde företagaren fortsätta att agera som en fullvärdig förvaltare – utan insyn, utan överförmyndarnämndens vetskap och utan Stefan Stenbergs kännedom.
I ytterligare fyra år pågick bedrägerierna och allt eftersom pengar kom in på Stenbergs konto var företagaren där och gjorde uttag och överföringar till egna konton.
Egna räkningar
– Alla transaktioner som vi kontrollerat under 2010, 2011, 2012 och 2013 rör utbetalningar som företagaren gjort för egen räkning. Enligt vår bedömning har han använt lönekontot för egna löpande fakturor, egna inköp och överföringar, säger SEB-chefen Nils-Åke Claeson.
– Han har också öppnat ytterligare ett konto i vår bank, i Stefans namn, dit han regelbundet låtit föra över 1 000 kronor var fjortonde dag från Stenbergs lönekonto. Detta pågick i över ett års tid.
Allt ersätts
– Bedrägerierna är uppenbara. Stefan har oförskyllt blivit lurad och när en kund drabbas på detta sätt är det givet att han ersätts och kompenseras fullt ut, säger Claeson.
Under dessa fyra år, sånär som på en månad, har sammanlagt 420 902 kronor satts in på Stefan Stenbergs konto. Det handlar om förtidspensionspengar samt mindre ersättningar från ett försäkringsbolag.
– Vi ersätter nu hela summan plus ytterligare lite till för förlorade ränteinkomster, berättar bankchefen.
Tråkig historia
– Det här är en exceptionellt tråkig historia. Faktiskt den värsta jag upplevt under mina år inom bankväsendet, säger Nils-Åke Claeson.
Men hur kunde det hända? Och hur kunde det få pågå så länge?
– Vi är givetvis angelägna om att täppa till alla hål, lära oss av detta och se till att det inte upprepas.
– Vi får aldrig någon information från varken överförmyndarnämnden eller tingsrätten när en förvaltare tillsätts. Däremot ska en förvaltare, när han kommer till banken för att öppna ett konto, ha med sig en speciell blankett från överförmyndarnämnden, ett intyg som styrker förvaltarskapet. Legitimation krävs självklart, plus att vi motringer och dubbelkollar uppgifterna hos överförmyndarnämnden.
Ålderdomligt
När ett förvaltarskap upphör gäller uppenbarligen inte samma säkerhetsspärrar.
– Det vanligaste är ju att huvudmannen och/eller den avgående förvaltaren meddelar oss förändringen. Förändringen kungörs också alltid i Post- och Inrikes Tidningar som är ett officiellt kungörelseorgan.
– I dagens digitaliserade värld känns det lite ålderdomligt att en så pass viktig information bara anges i en tidningsannons som ju i sämsta fall riskerar att förbises, säger Nils-Åke Claeson.
– Det är mänskligt att missa, vilket ju uppenbart har skett och tyvärr kan det få stora konsekvenser för den det berör, säger han.
Inget bra svar
Stefan Stenberg besökte SEB:s kontor i Luleå fyra dagar efter företagarens död i november 2013. Avsikten var att kontrollera sitt konto – men Stenberg nekades då informationen eftersom han, citat, "stod under förvaltarskap".
Först när han visade beslutsprotokollet från Luleå tingsrätt – om att förvaltarskapet hade upphört fyra år tidigare – fick han ta del av informationen.
Varför gjorde inte banken någon ytterligare utredning den gången?
– Jag vet inte och kan inte ge något bra svar. Kan hända var det svårt för den som hanterade ärendet att förstå vidden av detta, säger Nils-Åke Claeson.
Fler bedrägerier?
– Hade det funnits misstankar om oegentligheter hade det givetvis slagits larm. Och det är naturligtvis bättre att kolla en gång för mycket än inte alls, säger han.
– Vi kommer självklart att se över våra rutiner och föra detta ärende högre upp i SEB:s organisation för spridning till andra bankkontor.
Finns det några garantier för att inte fler bankkunder under förvaltarskap utsätts för liknande missbruk?
– Man kan aldrig garantera något när det gäller bedrägerier. Däremot kan jag garantera att vi gör allt vad vi kan för att försvåra och förhindra fiffel. Och i de fall vi misslyckas håller vi alltid kunden skadeslös om bedrägerierna drabbat SEB och skett utanför kundens kontroll, säger Nils-Åke Claeson.
Läs PT tisdag: Vad gjorde överförmyndarnämnden?