– Bygget av Norrbotniabanan är igång, spaden är satt i jorden och det handlar om att hålla ett högt tempo. Vi förlorade åtta värdefulla år under den borgerliga regeringstiden och har inte råd att förlora fyra år till, säger Fredrik Lundh Sammeli (S), riksdagsledamot från Norrbotten till PT.
Länsstyrelsen i Västerbotten har bett regeringen om extra pengar för att anställa två nya handläggare, för att klara handläggningen av alla tillstånd som behövs för den planerade Norrbotniabanan.
Det handlar om tre till fyra miljoner kronor extra, annars kan hela järnvägen bli fyra år försenad på grund av "resursbrist". Detta till år 2024 istället för nästa år som är Trafikverkets plan.
Men regeringen anser att uppdraget kan lösas "inom befintlig ram".
Fredrik Lundh Sammeli konstaterar att det i budgettider alltid är en dragkamp om pengar mellan regeringskansliet och olika myndigheter och länsstyrelser.
– Men jag vill inte gå in på detaljer utan mitt budskap till regeringen och länsstyrelsen är: "Se till att lösa problemet".
Skulle det kunna innebära att regeringen behöver tillskjuta mer pengar?
– Ja, men det är en dialog mellan myndigheten och regeringen som alla budgetposter, men det är en prioriterad fråga och man kan inte sjabbla bort den i en budgetdiskussion, säger Lundh Sammeli som konstaterar att det handlar om "rätt så lite pengar".
– Norrbotniabanan är också det enda infrastrukturprojekt som specifikt omnämns i januariavtalet. Det nämns också i mittensamarbetet att vi ska påskynda genomförandet av bygget.
– Detta är ju bara löjligt, det är två parter som måste komma överens. Detta måste bara lösas, i min värld finns inte att bygget försenas i fyra år, säger Gusten Granström, vd för Norrbotniabanan AB.
Sedan tidigare har regeringen satsat sju miljarder kronor på bygget av Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå. Något som räcker ungefär halvvägs.
– Det vi har fokus på nu från vår sida är att få fram pengar för att komma till Skellefteå, något som i storleksordningen är ytterligare sex–sju miljarder kronor. Sedan är det att fortsätta att planera bygget mellan Skellefteå och Luleå, det handlar om 300 miljoner kronor, säger Gusten Granström.
I dagsläget finns cirka 100 miljoner kronor i EU-pengar till planeringen, men det är oklart när man kan söka mer pengar och hur mycket som finns att söka.
– En stor orsak till detta är Brexit, säger Granström.