Antalet elever ökar medan allt fler pedagoger går i pension. Prognosen är att Norrbotten kommer att behöva drygt 4 000 lärare fram till 2026. Problemet är att det under samma period, både i Norrbotten och Västerbotten, väntas utexamineras cirka 2 500 lärare.
– Det kommer att saknas 1500 lärare i vårt närområde som vi alla kommer att konkurrera om. Det ser precis likadant ut i hela landet, säger Malin Westling, skolchef i Piteå kommun.
För att möta den kommande lärarbristen vill Utbildningsförvaltningen sjösätta en strategisk kompetensförsörjningsplan med flera insatser för att både behålla och locka fler lärare till Piteå i framtiden. Barn- och utbildningsnämnden höll med och valde att bifalla förslaget som finns med i verksamhetsplanen från 2019 till 2021. Satsningen innebär en ökad kostnad på 3,7 miljoner kronor per år i tre år och i slutändan är det kommunfullmäktige som måste godkänna den.
– Det här är en avgörande satsning. Det kommer att bli väldigt tufft och vi vill inte tappa i kvalité för våra barn och unga i Piteå kommun, säger Malin Westling.
I de 3,7 miljoner kronorna ingår 18 olika insatser.
– Det handlar om hur vi på ett bättre sätt ska få vår personal att vilja och orka stanna kvar. Det handlar om att bredda behörigheter och vidareutbilda personal som redan finns. Sedan är det insatser för att rekrytera ny personal.
Bland annat vill Utbildningsförvaltningen införa en tidsbegränsad försöksverksamhet med så kallade pedagogaspiranter inom för- och grundskolan. Sex ungdomar mellan 18-22 år, som slutfört sina gymnasiestudier, rekryteras med en visstidsanställning på 80 procent under ett läsår.
– Vi vill göra ett försök under en period att locka unga människor att prova på läraryrket för att motivera fler att läsa till lärare, säger Malin Westling.
Utbildningsförvaltningen vill också ge ett antal lärare som redan är anställda möjlighet att komplettera sina legitimationer med ytterligare ämnesbehörighet. Dessutom ska vissa anställda fritidspedagoger få möjlighet att studera vidare till lärare. Andra förslag är att pedagoger som fyllt 66 år ska erbjudas ett lönepåslag som motsvarar den summa som kommunen sparar på den sänkta arbetsgivaravgiften för pensionärer, cirka 15 procent. Erbjudandet kan även användas för att locka tillbaka lärare som gått i pension de senaste 2-3 åren.
– En satsning som inte kostar oss något, säger Malin Westling.
Dessutom ska utvalda personer som fyller 64 år få möjlighet att fortsätta jobba 80 procent med heltidslön i ytterligare två år.
– Vi ser framförallt inom förskolan som är ett tungt yrke att man inte orkar jobba fram till 65. Det är här är en satsning för att behålla vissa nyckelpersoner och locka kvar lärare som är äldre än 65 år.
Kommer den här satsningen att räcka?
– Nej. Jag tror inte det. Det kommer inte att räcka för oss i Piteå och inte för våra grannkommuner eller landet i stort. Jag tror att man måste gå in på nationell nivå och göra något radikalt för att säkerställa att vi kommer att ha kompetens i framtiden, säger Malin Westling.
Förutom de nya insatserna ser hon flera andra punkter som är viktiga för att klara av att bemanna skolorna med pedagoger. Det handlar både om att fortsätta minska sjukfrånvaron och att se över löneläget.
– Vi ligger bra till i löneläge än så länge och det vill vi fortsätta med. Det i kombination med vårt rykte som attraktiv skolkommun har gjort att det har gått ganska bra med rekryteringen. Men börjar andra kommuner vara mer offensiva måste vi börja gasa också.