När PT svänger in på Sara Elvelins gård kommer hon gåendes med en kattunge i famnen som hon matar med en nappflaska. Tätt bakom promenerar hennes följeslagare bestående av ankor, höns, kaninen David och påfågeln Edmund. Vissa av djuren är lite mer försiktiga och beskådar oss på avstånd från altanen.
– För mig känns det viktigt att djuren ska få leva så fritt som möjligt och den möjligheten finns här, säger hon.
Alla har vi någon gång träffat en djurälskare, men man skulle nog kunna säga att Sara är den riktiga definitionen av termen. Djuren har alltid varit en självklar del av hennes liv och drömmen om många djur har varit ständigt närvarande.
– Jag har alltid älskat djur. När jag var liten hade jag mest smådjur och så var jag och min syster och red en hel del. Jag fick ju inte bestämma själv som barn, om jag själv hade fått välja hade det blivit många djur redan då. Men mamma satte stopp för det, säger hon och skrattar.
Så fort hon blev vuxen började sökandet efter en gård där det skulle finnas plats för djur. Det var ju trots allt det viktigaste för henne, allt annat var sekundärt. I Altersbruk hittade hon den perfekta platsen att starta upp sin dröm på. Med den stora tomten och avskildheten från både väg och grannar finns det mycket utrymme.
– När jag väl flyttade hemifrån fick jag äntligen möjligheten att skaffa alla andra djur som jag ville ha som barn. Jag hade en dröm om att ha ankor som tonåring och nu har jag kunnat skaffa fyra stycken. De är bland det bästa jag vet, de är så otroligt gulliga.
Det började med flera djur, men sedan dess har familjen vuxit ännu mer. Förutom ankorna har hon även fyra stycken hästar, två getter, kaniner, marsvin, chinchillor, höns, katter, en hamster och två påfåglar. I dag har hon 58 stycken djur som lever ett väldigt fritt liv med stora ytor att röra sig på.
– De fungerar väldigt bra tillsammans och det är helt fantastiskt att så många av dem kan gå fritt på dagarna. Det känns så gemytligt på något sätt. På natten och när jag inte är hemma får de vara i sina inhägnader, men det känns viktigt att det fortfarande är stora ytor att röra sig på även där.
Hon bor även tillsammans med sin sambo Björn och hans två barn. Även om han inte delar samma intresse för djuren så stöttar han hennes livsstil.
– Jag var tydlig redan från början att djuren ingår. Visst, han tycker kanske att det är lite väl mycket djur men han accepterar det. Det var faktiskt hans idé att vi skulle skaffa höns.
När Sara ska beskriva vad djuren betyder för henne blir hon näst intill tårögd. Kärleken hon känner för dem går inte att undgå.
– De är precis som mina barn, de är mitt allt. Jag brukar skoja med mamma om att hon troligtvis inte kommer att få några barnbarn utan päls.
Förutom att ta hand om djur jobbar hon även heltid som CNC operatör. Man kan fråga sig hur tiden och orken räcker till, men för henne finns inget annat alternativ.
– Jag kan inte tänka mig ett liv utan djur, de är alltid min största prioritet. På morgonen ser jag till så att alla djur har mat och vatten och när jag kommer hem tar jag hand om dem. Vid niotiden på kvällen brukar jag utfodra mig själv, skrattar hon.
– Djuren ger mig så otroligt mycket tillbaka, det är värt allt jobb. Jag söker hellre tröst hos ett djur än hos en människa – för mig är djuren ren och skär terapi.