Som PT berättade nyligen visar enkätundersökningen Personligt (som genomförs bland alla elever i årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet) att 122 elever i Piteå kommun mådde så dåligt att de funderade på självmord. Tjejerna mådde sämre än killarna.
Andelen unga som mår dåligt ökar även i Norrbotten, särskilt stor är ökningen bland flickorna visar undersökningen ”Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten” (en rapport som bygger på skolsköterskornas elevhälsosamtal i förskoleklass, årskurs 4, 7 och ett på gymnasiet).
Den ökade psykiska ohälsan och de ökade självmordstalen, särskilt bland unga, var bakgrunden till att SAM (Samverka, agera, motivera) startade. Först ut var Haparanda och Boden, nu har även projektet spridits till Piteå.
SAM handlar inte om insatser för att hjälpa dem som redan mår psykiskt dåligt, utan om att jobba mer förebyggande och gemensamt för att bryta den negativa utvecklingen.
– SAM bygger på generella metoder, hur ska vi kunna jobba med alla istället för med bara dem som redan fått problem? Det handlar om att förbättra folkhälsan för alla, säger Elice Ökvist, verksamhetschef för Elevhälsan i Piteå kommun.
Efter ett beslut i kommunstyrelsen satsar Piteå kommun 1,2 miljoner kronor och Region Norrbotten lika mycket – totalt 2,4 miljoner kronor för att förebygga barn- och ungas ohälsa under år 2016 och 2017. Projektet tar ett helhetsgrepp på frågan och målgruppen är från det att barnet ligger i mammas mage upp till att man fyller 20 år. Men satsningen riktar sig även till de personer som kommer i kontakt med barnen och ungdomarna under uppväxten.
Det handlar om stöd till föräldrar och föräldrautbildningar som Komet och ABC och också ICDP – en vägledning för att förbättra samspelet mellan föräldrar och barn.
På högstadiet genomförs programmet YAM (Youth Aware of Mental Health) – ett program som ska rusta eleverna för att möta livets svårigheter och öka kunskap om psykisk ohälsa. Även samtiga kuratorer på grundskolan har fått utbildningen.
I SAM ingår också programmet ACT (Accpetance and commitment therapy) på gymnasiet som handlar om att förebygga stress och psykisk ohälsa.
Elice Ökvist menar att det handlar om lära ungdomarna att livet är som det är, med med- och motgångar. Men också att rusta dem med information om var de kan vända sig för att få stöttning och hjälp.
– Unga ställs inför svåra val tidigt, exempelvis vad man ska välja till gymnasiet och vi vuxna vill väl, men stressar på. Samtidigt har också unga högra krav på sig, man ska se ut på ett visst sätt och vara på ett visst sätt, säger hon.
– Samtidigt är psykisk ohälsa också tabubelagt och något vi inte pratar om, men psykisk ohälsa av något slag finns i alla familjer, säger Åsa Sandberg, projektledare för SAM i Piteå kommun.
Resultat visar att den psykiska ohälsan bland unga minskat i pilotkommunerna Boden och Haparanda till skillnad från resten av länet, något som visar att SAM fungerar.
– Målet är förstås att vi ska kunna förbättrar den psykiska ohälsan bland unga i Piteå och också förbättra folkhälsan i stort, säger Elice Ökvist.
– Men sådant här tar också tid, påpekar Åsa Sandberg som liksom Ökvist hoppas att SAM ska kunna leva var i Piteå långt efter att projektet är avslutat.