- Det hade vuxit fram en medvetenhet både hos kommuner och landsting om att det fanns ’förbättringsområden’, som man uttrycker det, i jobbet med de här människorna.
Bygdell beskriver pengarna som ett smörjmedel för att få igång resonemang om vad som behöver göras inom psykiatrin.
- Det har skapat en kolossal entusiasm ute i länet. Både bland dem som jobbar med psykiskt sjuka och bland politiker och olika ledningar.
Unga med problem
Häromdagen redovisades de olika projekt som dragits igång med hjälp av de så kallade Milton-pengarna vid en träff med inblandade. I länet har fjorton samverkansprojekt fått dela på8 985 000 kronor. Totalt kom 18 ansökningar. Projektpengarna räcker i två år.
- Ett stort område är människor med komplexa vårdbehov, alltså de som har en psykiatrisk diagnos och ett missbruk, säger Bygdell. Många har skickats mellan olika inrättningar. Delvis beror det på att man tidigare inte haft kunskap om hur de ska behandlas.
Både inom och utom länet pågår arbeten för att utveckla metoder för att jobba med gruppen. Ett annat område är gruppen unga vuxna som har det tufft med stora förväntningar på sig. Den psykiska ohälsan ökar oroväckande bland dem.
- De är definitivt i en farozon. De kan vara aktuella i socialtjänsten eller går hos primärvården för att få hjälp med ångest och sömnsvårigheter. De får ångestdämpande mediciner hos psykiatrin, de är sjukskrivna ibland med pengar från försäkringskassan, ibland lever de på sociala medel, beskriver Bygdell. De kommer aldrig riktigt in i livet.
Ska fortsätta
De fyra kommunerna i Piteå älvdal samarbetar med ett sådant projekt tillsammans med vuxenpsykiatrin och primärvården. Målgruppen är unga vuxna i åldrarna 18 till 30 år som bor i eget boende och har behov av stöd både från socialtjänsten och psykiatrin. Projektets ide är att skapa ett gemensamt förhållningssätt och bilda ett team med folk som jobbar i de olika verksamheterna. Älvsbyn har också ett eget liknande projekt som kallas Unga kvinnor.- De erfarenheter vi får av de här projekten ska omsättas i vardagsarbetet. Det ska utmynna i gemensamma handlingsplaner och rutiner. Det här arbetet ska inte bara bli en parentes, säger Agneta Bygdell.
I framtiden ska det som nu fått sin början vara möjligt utan projektpengar.
- Man har inte anställt en massa nya människor, säger Bygdell. Det är folk i basverksamheten som ska fortsätta jobba. Alla aktörer lägger redan ned pengar på de här sakerna. Bättre använda frigörs resurser och arbetet blir ännu bättre.