"Säljer ett kriminellt varumärke"

Män med koppling till den grova, motorcykelanknutna brottsligheten begår ofta brott för annans räkning. Köparna av deras tjänster betalar för ett kriminellt varumärke, som effektivt ger resultat på grund av rädsla att utsättas för grovt våld.

Lasse Wierup.

Lasse Wierup.

Foto: ULF PALM

PITEÅ2010-10-27 06:00
- Under förutsättning att kopplingen till Hells Angels finns, så följer händelserna i Piteå ett känt mönster, säger Lasse Wierup som tillsammans med Matti Larsson skrivit ett flertal böcker om den organiserade brottsligheten i Sverige, bland annat "Svensk Maffia - en kartläggning av de kriminella gängen".
- Hells Angels har tolv fästen i landet, där många medlemmar och "hangarounds" drar fördelar av anknytningen till ett kriminellt varumärke. Det används för utpressning, hot och som man misstänker i Piteå, övergrepp i rättssak. Personerna som utför den här brottsligheten har inte alltid eget intresse i saken, det är liksom grundidén med att leja dem - att de ofta är någon annans redskap, säger han.
Wierup konstaterar också att just utpressning är det brott som ökat mest under senare år. Från 600 anmälningar per år 1999 till 2 300 år 2009.
Motorcykelorganisationer som Hells Angels och Bandidos lever gott på sitt rykte som hårdföra och våldsamma kriminella, även om de själva hävdar att de bara är en klubb för motorcykelintresserade och om enskilda medlemmar gör sig skyldiga till brott så är det ingenting som har med organisationen att göra.
Ryktet säljer de tjänster som erbjuds.
- Det kan vara en hantverkare som inte fått betalt för ett jobb, kunden kanske har invändningar mot det kvalitetsmässiga utförandet och vägrar betala. När hantverkaren inte får hjälp via inkasso vänder han sig till Hells Angels, som säljer otrygghet. Indrivning baserad på rädsla.
Mer än tio års tid
Lasse Wierup har granskat den organiserade brottsligheten i Sverige i mer än tio års tid. Tillsammans med kriminalreportern och tidigare skolkamraten Matti Larsson resulterade det arbetet i "Svensk maffia" år 2007. Varför?
- Därför att de kriminella gängens utbredning var en brottstrend som vi tyckte var dåligt beskriven. Tidningarna skriver ofta om enstaka händelser, som tillslaget i Piteå, men utan att sätta in det i ett sammanhang. Därför blev det en journalistisk utmaning att beskriva de stora sambanden, säger Lasse Wierup.
Viktiga markeringar
När det gäller enskilda, lokala reaktioner på det organiserade våldet som exempelvis Luleå kommuns försök att förbjuda mc-västar i offentliga lokaler och länstidningarnas journalistiska samarbete med att beskriva
motorcykelgängens grepp om Norrbotten, har Wierup ingen spontan uppfattning.
Men det är nog viktiga markeringar till försvar av de demokratiska värdena, konstaterar han.
fakta Lasse Wierup
Journalist och författare, född i Skåne. Har granskat den organiserade brottsligheten i mer än tio år.
Flerfaldigt prisad för sina artikelserier och böcker, bland annat nominerad till Grävande journalisters pris Guldspaden två gånger.
Har arbetat som kriminalreporter på flera tidningar, bland annat Aftonbladet, Sydsvenskan och Dagens Nyheter.
Försörjer sig nu som författare och bokförläggare. Har startat ett eget förlag, som kommer att ge ut annan granskande journalistik också.
Aktuell med boken Svensk maffia - fortsättningen, som kommer ut i veckan.
Har tidigare utgett Svensk maffia (2007), Infiltratören - den smutsigaste härvan inom svensk polis (2008) och Kokain - drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman (2010). Källa: Lasse Wierup samt Wikipedia
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om