Kvinnor som söker stöd och hjälp kan uppleva att de är kontrollerade av sin partner, att de utsätts för verbala kränkningar eller fysiskt våld.
MÄNNEN SOM SLÅR
Vi träffar Anna och hennes kollegor Matilda och Stina, som jobbar med stödsamtal och på kommunens skyddade boenden. Med tanke på säkerhetsrisken för de personer de hjälper vill de vara anonyma.
– Våldet finns överallt, kvinnorna som söker hjälp är i alla åldrar och från alla samhällsskick. Det kan vara yngre, äldre och kvinnor som tillhör LSS. Det kan också vara framgångsrika par där man aldrig skulle kunna tänka sig att det förekommer våld, säger Anna.
– Många tänker att fysiskt våld bara handlar om slag med knytnävarna, men det kan också vara att man nyps och puttar, säger Stina.
Via mottagningen till Stöd till barn och familjer slussas ärenden vidare till Våld i nära. En viktig del är stödsamtalen.
– En del kvinnor lever i en våldsam relation nu, andra har brutit sig loss och vill ha stöd i att bearbeta det som hänt då, säger Anna.
Det görs alltid en "farlighetsbedömning" där man i samtal med den våldsutsatta bedömer vilka insatser som behövs och om situationen är akut.
Piteå kommun har två skyddade boenden med plats för fyra kvinnor och medföljande barn. Även män kan få skyddat boende.
Man tittar även på kvinnans nätverk.
– Hon har kanske isolerats och tappat kontakt med vänner och familj, men egentligen finns personer i hennes närhet som vill hjälpa till. Men sedan är det också skammen, att man inte berättat någonting och ingen vet vad som pågår, säger Anna.
De menar att det psykiska våldet kan vara ännu värre.
– Man kan få höra att "Du är en dålig mamma", "Du kan inte laga mat". Egenvärdet bryts ner och till sist finns ingenting kvar.
Stödsamtal är en viktig del av verksamheten. "En del kvinnor lever i en våldsam relation nu, andra har brutit sig loss och vill ha stöd i att bearbeta det som hände då", säger Anna, socialsekreterare.
Om man läser den här artikeln och vill ha hjälp, vad gör man?
– Då ringer man Stöd till barn och familj, eller till kommunens växel. Men det viktigaste är att man berättar för någon, en anhörig, personalen på boendet där man bor eller för sin chef. Någon annan kan också ringa åt dig, det finns även information på kommunens hemsida, säger Anna.
De välkomnar ett samarbete med Piteås nya kvinnojour och gläds över engagemanget.
– Som jourkvinnor kan de hjälpa till på ett annat sätt. Vi har inte personal på våra boenden efter kontorstid och vi har ingen jourtelefon, säger Matilda.
Via Stöd till barn och familjer på Piteå kommun kan kvinnor som lever i en våldsam relation söka hjälp.
– Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och en viktig jämställdhetsfråga, säger Anna.