Nu var det inte bara i Piteå som det var förfrysande kallt utan kylan fanns i hela länet. PT uppmärksammade köldrekordet eftersom flera samhällsfunktioner inte fungerade. Många hushåll blev strömlösa och ledningar hann frysa sönder vilket gjorde att företag som sysslade med upptining av frysta ledningar hade fullt upp.
Skolor stängdes, flyg och tåg ställdes in och tidningar och post frös inne. Taxi hade bråda tider då bilar strejkade eller man vågade inte ge sig ut på vägarna.
Maj Viklund, var färsk väderrapportör i Piteå och hon fick på torsdagen den 28 januari 1999 vara med och skriva historia.
Hennes klimatstation stod i Djupviken.
– De blev chockade när jag ringde in och sa hur kallt det var och trodde mig inte först, berättar hon som för många år sedan slutat läsa av temperaturer. Stationsmätaren gick inte att läsa av, den går bara till 37 grader. Jag hade totalt tre mätare så jag fick fortsätta på en annan.
Meteorolog Sverker Hellström minns köldknäppen 1999.
– Ja den var anmärkningsvärd.
Även om det i år varit kallt i norr sedan mitten av januari med i snitt minus 20 grader är det en bit kvar till de minus 50 grader officiellt som uppmättes i Karesuando, som var kallast den där januaridagen 1999.
– Kylan fortsätter fram till nästa helg, tror Hellström.
Stefan Lövgren, Pite Energi, som 1999 arbetade som montör och hade fullt upp med jobba ute och laga till driftfel.
– Det var inga stora haverier, men vi bytte säkringar i kabelskåp och nätstationer. Vi åkte runt hela dagen och kallt var det men vi hade en varm bil att värma oss i. I dag skulle vi klara sådana köldknäppar bättre då behovet av el har minskat. Många har fjärrvärme och få direktverkande el.
Det gällande köldrekordet i Sverige är minus 52,6 grader. Så kallt var det i Vuoggatjålme den 2 februari 1965.