Antalet människor som lever med skyddad identitet ökar år från år.
– Det är bra att skydd finns men det är synd att det behövs. Anledningen till ökningen kan vara att det blivit tuffare i vissa yrken där man blir hotad och utsätts för trakasserier. Det var inte lika mycket sådan för 15 år sedan, säger Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare vid Skatteverket och tillägger att det absolut vanligaste är att kvinnor behöver skydd.
I länet lever 108 kvinnor under skyddad identitet.
– Är man kvinna som lever med skydd och har barn så blir barnen också skyddade, säger Widell.
Den vanligaste situationen är att man behöver gömma sig undan en man som har misshandlat mamman. Ibland har barnet också blivit misshandlat.
Från och med årsskiftet är det på vissa sätt enklare att söka skyddad identitet.
– Man behöver inte söka om skyddet efter tre år. Det gör att de drabbade blir mindre oroliga och pressade när utgångsdatumet närmar sig. Nu gäller skyddet tills något annat meddelas, säger Ingegerd Widell.
För att få sina personuppgifter skyddade krävs något sorts intyg från polis, socialtjänst eller kvinnojour som styrker att det finns en hotbild.
Det finns tre olika typer av skydd. Svagast är sekretessmarkering. Då får myndigheter inte lämna ut uppgifter som adress eller liknande.
Vid allvarligare situationer behövs skyddad folkbokföring. Då folkbokförs personen på en ort där den inte bor och all post går via Skatteverket. Det starkaste skyddet är fingerade personuppgifter då personen får ny identitet.