"Tittar vi bara på kommunfullmäktige rakt av så får vi en bild. Men tittar vi på positionerna där man har ett visst inflytande så får vi en annan bild", säger Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. (Arkivbild)
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och motsvarar riksdagen på nationellt plan. I Piteå är man 51 ledamöter, i Älvsbyn 31, Arvidsjaur 23 och i Arjeplog 21.
Efter valet i höstas är könsfördelningen nu 56 procent män och 44 procent kvinnor i Pite älvdal.
– Det är så bra man kan förvänta sig. Det är svårt att komma till 50/50, säger Simon Matti, professor i statvetenskap vid Luleå tekniska universitet som menar man realistiskt kan sikta på 40/60.
– Det är inte lätt i små kommuner att få någon att ställa upp i överhuvudtaget, så det är inte uppseendeväckande dåligt.
Älvsbyns kommunfullmäktige är mest jämställt med 52 procent män och 48 procent kvinnor. Sämst i älvdalen och även i Norrbotten är Arvidsjaur med 61 procent män och 39 procent kvinnor.
– Men det är en liten kommun och det blir också vanskligt att räkna procent när vi har väldigt små fullmäktige. En person utgör en väldigt stor del av fullmäktige egentligen. Då blir det också svårt att jämföra, säger Simon Matti.
Kan man få det exakt jämställt?
– Det kan man så klart, men det är också mycket tillfälligheter. Hur det ser ut exakt det året, vilka kandidater ställer upp och hur duktiga är partierna på att ersätta om en kvinna faller ifrån, ersätter man med en kvinna då? Men nu försöker partierna i mesta möjliga mån att ha varvade listor, så att det ska bli så jämt fördelat som möjligt.
Statsvetaren Simon Matti menar att mycket hänt när det gäller jämställdheten inom politiken sedan vi fick kvinnlig rösträtt 1921. "Främst de senaste 50 åren", säger han. (Arkivbild)
I Piteås kommunfullmäktige är 53 procent män och 47 procent kvinnor, men tittar man på gruppledarna för de olika partierna är sju män och två kvinnor.
– Det är ytterligare en parameter att väga in, tittar vi bara på kommunfullmäktige rakt av så får vi en bild. Men tittar vi på positionerna där man har ett visst inflytande så får vi en annan bild, säger Simon Matti.
Hans uppfattning är att många kvinnor kan tänka sig att sitta som fritidspolitiker, men vill inte ta på sig tyngre uppdrag för att man inte får ihop livspusslet.
– Det känns som att det fortfarande finns de strukturerna kvar, även fast det blivit bättre, säger Simon Matti som dock menar att mycket hänt sedan 1921 då vi fick kvinnlig rösträtt.
– Det är inte så rasande länge sedan, säger Matti som menar att kön är en aspekt av representation, men andra viktiga aspekter att titta på är ledamöternas ålder och ursprung.