Varje år köper vi cirka 300 miljoner värmeljus i Sverige. Det handlar om ansenliga mängder aluminium som det finns anledning att återvinna. Det går nämligen åt 27 gånger så mycket energi att producera ny aluminium jämfört med att återvinna den.
Problemet är att värmeljuskopparna inte längre får lämnas på återvinningsstationerna. Anledningen är en ny tolkning av ett EU-direktiv som innebär att aluminiumkopparna inte räknas som förpackning och därmed har Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) inget ansvar för dem. Istället är det kommunerna som ska ombesörja att de samlas in.
Den här tolkningen har gällt sedan mars 2015 och i Piteå kommun har man löst det genom att hänvisa till Bredviksbergets återvinningscentral.
Är det inte risk att hushållen kastar dem i brännbart hemma?
– Kanske, men det är stora miljövinster att återvinna dem, säger Niklas Johansson, informatör på Pireva.
En del kommuner har löst det genom att ställa ut särskilda återvinningskärl på återvinningsstationerna, men i Piteå har inte den lösningen varit aktuell. I några kommuner har uppdraget att samla in aluminiumkopparna gått till föreningslivet som på det sättet tjänat en slant.
Men det räcker inte att vara miljömedveten och noggrann med aluminiumkopparna. Man måste också ta bort den lilla vekhållaren som består av en liten rund järnbit.
– Ja, de ska vara separerade när de lämnas på Bredviksberget, säger Niklas Johansson.
Orsaken till att de måste separeras beror på att annars fastnar hela koppen i magneten där järnet sorteras bort. Sedan brinner aluminiumet upp i smältverket istället för att återvinnas till nytt material.
Hade det inte varit enklare om FTI haft kvar ansvaret?
– Insamlingen av aluminium kostar 2,21 kronor per kilo. Något som producenterna betalat, men på grund av den nya tolkningen av EU-direktivet behöver de som säljer värmeljus inte längre betala för insamling och återvinning av aluminium. Då kan inte vi täcka kostnaderna, säger Annica Dahlberg, kommunikationschef på FTI.
Annica Dahlberg har i ett debattinlägg beklagat de konsekvenser förändringen kan få.
Mer aluminium i hushållssoporna?
– Det är ett dåligt alternativ och vi arbetar för att kommunerna ska ordna med bra alternativ och informera konsumenterna, säger Annica Dahlberg.