Sedan i september har arbetet med "E’ gora eil" (ett riktig oväder) pågått. Lärdom har tagits av fjolårets sena justeringar och nu är Roknäsrevyn noga med att övergångarna mellan olika nummer ska flyta smidigt. Rekvisitan har minskats och kulisser som tar onödig plats får stryka på foten. En bättre ljussättning utlovas också.
- Man kommer till en punkt när man tycker att ingenting är kul. Då får man försöka gå tillbaka till ursprunget och lita på sin intuition. Vi får komma ihåg att publiken hör skämten för första gången, säger Ingemar Edström.
Några av numren är köpta från annat håll, men det mesta har gjorts inom gruppen. Företeelser som tas upp är bland annat telefonköer, plastikkirurgi och konsumtionssamhälle med tyngdpunkt på tjejkväll.
- Jag har själv upplevt det. Jag stod på en sportaffär. Ett ställ med jackor rullades ut och alla dök på dem, minns Irja Wallmark som skriver mycket av materialet.
- Våra kära lokalpolitiker får också en smocka, berättar Ingrid Marklund.
Exempelvis ska "Peter Roslund och Helena Stenberg" sjunga vindkraftsduett när "Fångad av en stormvind" blir "Fånga varje stormvind".
Ljudteknikern är den enda utomstående som sett alla sketcher. Illavarslande eller inte, men han somnade.
- Hä jär bra. Han kopple å’, konstaterar Leif Strandberg.
Hans kumpaner skrattar gott och tycks inte det minsta oroliga för att publiken ska göra detsamma.
En gammal bekanting återkommer, den smygsupande vaktmästaren. Nu har han varit på rehabilitering och fått nya intressen. Var det mest vin som gällde senast är det snarare kvinnor och sång den här gången.
Fantomen då?
- Nej, han dyker inte upp. Man ska sluta innan någon ber en, konstaterar Ingemar Edström som hängt undan trikårerna.
Luleå och Jokkmokk.
- Var et hä ’n kines som sku’ komma, försöker Leif Strandberg.
Kineser kanske är att hoppas för mycket, men revykollegorna från Piteå och Älvsby lokalrevyer har i alla fall köpt biljett. Det gläder Roknäsrevyn som säger kollegor, inte konkurrenter.
- Om de är elitserien är vi Korpen, säger Irja Wallmark