Rock- doktorn rycker ut

Musikintresserad läkare och autografsamlare. Lulebon Richard Forrest förenar nytta med nöje under sommaren då han hoppar in extra som festivalläkare.- Det är trist för en ålderstigen vuxen att åka på festival utan något vettigt att sysselsätta sig med mellan konserterna, säger Richard Forrest.

Piteå2006-07-26 00:00
Det började med att yngsta dottern ville åka till Hultsfredsfestivalen med en kompis när hon var 14.

- Ingen förälder ser med blida ögon på att barnen åker till festivalen i Hultsfred. Jag hade hört att det var mycket sprit och droger där, men beslöt mig för att åka ner och kolla in festivalen för att möjligen släppa iväg min dotter året därpå, säger Richard Forrest.

Han tog kontakt med festivalens sjukvårdsgrupp. Det visade sig att de var i behov av en läkare så Richard åkte söderut för att spana in Sveriges största festival.

- Hultsfred var det roligaste jag varit med om. Året därpå tog jag med mig båda mina döttrar till festivalen.

Det var 1996. Sedan dess har Richard Forrest arbetat som rockdoktor på de flesta stora festivaler. Förutom Hultsfred har han även haft Arvikafestivalen, Umeå Open och Roskildefestivalen i Danmark som sin arbetsplats.

Debut i London

- Om man ska vara riktigt petig så hoppade jag in som läkare på en konsert redan i slutet av 60-talet. Pink Floyd spelade i Hyde Park i London och plötsligt ropade vakterna efter en doktor. Min kompis petade mig i sidan och sa att jag borde gå dit eftersom jag är läkare. Och det gjorde jag. Efter det fick jag jobba som läkare varje söndag på en klubb som hette Round House. Band som The Who, Rolling Stones och The Doors spelade och jag tjänade 2 pund per konsert. Det räckte nästan till att betala hyran, berättar Richard som flyttade från England 1971.

Kan stoppa konserten

Runt 25 läkare som jobbar extra som festivalläkare i Sverige. Under festivalen i Piteå finns tre stycken på plats.

- Vi är ett gäng som gillar musik som träffas på olika festivaler och jobbar ihop. Det är trist för en ålderstigen vuxen att åka på festival utan något vettigt att sysselsätta sig med mellan konserterna, förklarar Richard.

I år har Richard tagit semester från sitt jobb som festivaldoktor. Med undantag för Piteå dansar och ler.

- Jag har jobbat för PDOL sedan 1999. De påstår att vi har ett tioårskontrakt. Jag har aldrig sett kontraktet, men det är väl bäst att göra som de säger så man inte hamnar i någon rättstvist, säger Richard och skrattar.

En festivalläkare jobbar så länge området är öppet. Uppgiften är att hjälpa Röda korset.

- Men vår egentliga uppgift är att bistå säkerhetsvakterna under konserterna. Om en katastrof skulle inträffa så ska vi vara på plats tills räddningstjänsten kommer.

Dessutom kan festivalläkarna i samarbete med scencheferna blåsa av en konsert. Något som hände under Jennifer Browns spelning på PDOL 2003, då en ljusrigg rasade ner på scenen.

- Man vill aldrig riskera något, säkerhet går före allt annat, förklarar Richard.

Sedan PDOL börjat använda sig av festivalläkare har personalen på akutmottagningen blivit rejält avlastade.

- Vi tar hand om det mesta på fältet. Röda korset får inte skicka efter en ambulans utan att ha rådfrågat någon av festivalläkarna. Numera kan vi också sy på plats, vilket underlättar. När man skickar någon till akuten följer alltid vänner och släktingar med och då blir det kaos på akuten, säger Richard.

Vanligaste åkommorna

De vanligaste festivalåkommorna är huvudvärk och halsont. I sin midjeväska har Richard Ipren, halstabletter, plåster och astmamedicin.

- Folk envisas med att stå längst fram där trycket är som störst, där kan det bli tungt att andas. Stukningar och skärsår är också vanligt. Oftast lagar vi tre till fyra besökare varje kväll. Men skärsår i ansiktet fixar vi inte på plats, det får en kirurg ta hand om.

Samlar autografer

Musikintresset är en av Richard Forrests drivkrafter. Från läkarplatsen vid sidan av scenen hinner han lyssna på en låt eller två om det inte är allt för mycket att göra.

- När Ulf Lundell spelade här för sex år sedan fick jag stå uppe på scenkanten. Det var mäktigt, jag är ett stort fan.

När området stänger och arbetsdagen är slut brukar han passa på att träffa artisterna bakom scenen för att prata och samla autografer. Hur många autografer han har vet han inte. Men i samlingen finns bland annat Ramones, som han träffade i Skellefteå 1995, plus autografer från samtliga medlemmar i Wu Tang Clan som han mötte i Hultsfred 1997.

- Där fick jag lite hjälp av Wu Tang Clans busschaufför. Han lät dem inte komma in i bussen förrän alla hade signerat min bild, berättar Richard och skrattar vid minnet.

Publik med
festivalvett

Att årets festivalområde är bara innehåller två scener underlättar för läkarna och övrig sjukvårdspersonal.

- Annars blir det väldigt mycket springande över området. Men värst är Roskilde, där kan det vara upp till två kilometer mellan scenerna.

De vanligaste felen folk gör när de besöker en festival är att de ställer sig längst fram där de kan bli klämda, utan öronproppar samt att de dricker för lite vätska utan alkohol.

- Det bästa ljudet är vid mixbordet. Fast det är inte ljudet publiken vill åt, de vill se artisten. Men generellt sett sköter sig publiken bättre och bättre för varje år. Folk börjar få lite festivalvett. Vi får hoppas att trenden håller i sig, säger Richard.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om