– Det är högt tryck på ansökningsmål och jag vågar inte säga hur länge det kan dröja till ett beslut. Nu ska först ansökningen beredas och yttranden tas in, säger Thomas Sandqvist, handläggare på Mark- och miljödomstolen.
Egentligen har ärendet inte kommit längre än att det blivit diariefört, men Malin Bergström har utsetts till juristdomare och Camilla Wolf-Wats till tekniskt råd. Det är alltså dessa två som i första hand får avgörande betydelse när ansökningen ska utredas och dom avkunnas.
En möjlig tidsplan är avkunnad dom i slutet av året och att själva rivningsarbetet kan påbörjas någon gång under 2020. Lillpite kraft har tidigare beräknat att rivningen av de två kraftverken kommer att kosta 2,6-4,2 miljoner kronor. Avgörande i den frågan är, förstås, vilka krav som domstolen ställer.
Sammanfattningsvis ingår två yrkanden från Lillpite kraft.
Utrivning av dämmande anläggningsdelar vid Lillpite och Råbäcken.
Återställande av älvfåran genom schaktning och biotopvårdande åtgärder upp- och nerströms befintliga dammlägen.
Fördelen med en utrivning är att Lillpiteälven blir vandringsbar för förekommande fiskarter och att berörda delar av älvfåran övergår till ett naturtillstånd.
Det finns närboende som är oroliga för att utrivningen negativt ska påverka de redan pågående ras- och skredriskerna i Lillpiteälvens dalgång.
Samtidigt finns det en betydande opinion som välkomnar att kraftverken äntligen ser ut att bli utrivna.