Ris och ros när fria skolan debatterades

Toivo Hofslagare,
socialdemokrat och tidigare landstingsråd, numera ordförande i styrelsen till Luleås första fria grundskola, Nya läroverket, som startade våren 2006, debatterade mot bun:s ordförande i
Piteå, Ruth Rahkola.
- Det spelar ingen roll och man är moderat eller socialdemokrat - bara barnen lär sig, säger Hofslagare.
1992 kom rätten att starta friskola, i dag är 11 procent av grund- och gymnasieskolan i Sverige fria skolor.
Onödiga kostnader
Ruth Rahkola menar att det låga intresset att starta friskolor i Piteå beror på kvalitén och resultatet som den kommunala skolan har.
Gunvor Selberg och Birgitta Lahti Nordström, bägge med lång erfarenhet av den kommunala skolan på chefsnivå och grundare till Nya läroverket i Luleå såg brister i den kommunala skolan. Framför allt när det gäller byråkratin, ett kostsamt mellanskikt av områden, kanslier och nivåer i skolan som ofta bara var omräkningsstationer.
Alla elever godkända
- När jag satt i landstinget tog vi bort direktionerna och det gick bra ändå, menar Hofslagare som nästan vill gå så långt att han tycker att barn- och utbildningsnämnden är onödig och dessa frågor istället borde bedrivas i kommunstyrelsen.
Alla av Nya läroverket i
Luleås elever gick ut med godkända betyg i alla ämnen.
Korta beslutsvägar, att värdegrunden uppfylls varje dag och incidenter tas om hand om inom en timme, det är några av skolans vinnande koncept, påpekar Toivo Hofslagare.
- Vissa barn är inte välkomna, menar Ruth som är rädd för att elever som behöver skärskilt stöd kommer i kläm och hamnar utanför friskolans ramar.
- Nya läroverket har samma sammansättning som vilken skola som helst, säger Hofslagare.

Ris och ros när fria skolan debatterades

Ett tidigare landstingsråd och en ordförande för barn- och utbildningsnämnden, båda socialdemokrater, men med helt olika uppfattningar om den fria skolans vara eller inte vara.