Rikskända utsiktstornet har fått ännu sämre utsikt

Utsiktstornet på Fingermanholmen som råkade bli utan utsikt när det stod klart har fortfarande ingen utsikt att skryta med. Träden som skymde efter bygget 2011 har möjligen växt några meter och skymmer nu ännu mer.

Utsiktstornet på Fingermanholmen byggdes 2011. När tornet stod klart visade det sig att utsikten från tornet var klart begränsad.  Nu, tolv år senare är utsikten ungefär densamma, möjligen något sämre.

Utsiktstornet på Fingermanholmen byggdes 2011. När tornet stod klart visade det sig att utsikten från tornet var klart begränsad. Nu, tolv år senare är utsikten ungefär densamma, möjligen något sämre.

Foto: Ylva Forslund

Piteå2023-07-17 12:00

För tolv år sedan byggde Piteå kommun ett utsiktstorn på Fingermanholmen i Piteälven. 

Nuvarande stadsarkitekten Florian Steiner på dåvarande miljö- och byggkontoret ritade ett torn och Kultur- och fritidsförvaltningen fick i uppgift att verkställa själva bygget. Budgeten som låg på 200 000 kronor hölls nästan. Räkningen landade på 203 166 kronor, vilket räckte till ett åtta meter högt torn.

undefined
Florian Steiner ritade utsiktstornet på Fingermanholmen. Tornet är åtta meter högt och kostade drygt 200000 kronor att bygga. (Arkivbild)

På frågan om det är någon idé att ha ett utsiktstorn utan utsikt svarade Steiner nej.

– Vi måste avverka en del skog, men i vilken utsträckning kan inte jag säga. Vi hade tänkt ha ett tak också, men budgeten räckte inte för det heller, sade Florian Steiner då.

undefined
Furunäset anas mellan trädtopparna.

Han vill minnas att avverkning har gjorts någon gång men om en ny avverkning är planerad vet han inte.

– Det fanns en del unga träd där som nog har växt upp och skulle behöva bort för att hålla uppe de siktlinjer som ska finnas mot Munksund och mot centrala Piteå. Jag vet inte hur skötselrutinerna ser ut, det är inte mitt bord.

undefined
Utsiktstornet på Fingermanholmen byggdes 2011. När tornet stod klart visade det sig att utsikten från tornet var klart begränsad. Nu, tolv år senare är utsikten ungefär densamma, möjligen något sämre.

Vad tänker du om all uppmärksamhet som blev då?

– Det sägs ju att all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet, men det var ju lite tråkigt – att bli till åtlöje. Jag tycker ändå att tornet fungerade med de siktlinjer man hade tänkt, över linbanesträckningen bland annat. Sedan måste ju dessa underhållas.

undefined
Om man tittar rakt ner från tornet får man en fräck vy över spiraltrappan.

Skulle man kunna höja tornet för att få bättre utsikt?

– Ja, det skulle man kunna göra men då måste man investera i det. Det finns ju ett fundament och man skulle bli tvungen att testa om det klarar en högre höjd. Det är också en logistisk utmaning att få dit material, det är ju inte helt lättillgängligt. Jag betvivlar att kommunen vill satsa på det.

undefined
Helén Eriksson, enhetschef Mark och samhälle på Piteå kommun säger att inga avverkningar är planerade intill tornet.

Utsiktstornet var en del av ett program för att levandegöra Fingermanholmens kulturhistoria. Ulf Hedman som då var chef för miljö- och byggkontoret, förklarade att tanken i första hand var att från tornet få ett hum om hur den gamla linbanesträckningen mellan Bergsviken och Munksund såg ut.

Helén Eriksson, enhetschef för mark och samhälle på kommunen, säger att någon avverkning vid utsiktstornet inte är planerad.

– Vi har ett projekt på Fingermanholmen tillsammans med Bottenvikens skärgård. Vi ska röja upp på vandringslederna och byta ut skyltar bland annat. I samband med det kommer vi att se över hur man kan göra med en eventuell avverkning, säger hon.

undefined
Bortom trädtopparna skymtar horisonten.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!