RFSL Nord vill inte överge klassrummen
Under två års tid har RFSL Nords skolinformatörer gjort 400 besök i både högstadieklasser och på gymnasium i Norrbotten och Västerbotten.- Det har gjort skillnad, men fortfarande behövs mer utbildning kring HBT-frågorna, säger Fredrik Nilsson.
De tre skolinformatörerna på RFSL Nord: Linda Kärki, Fredrik Nilsson och Minna Westin menar att skolorna behöver arbeta mycket mer kring HBT-frågorna. Nu är dock deras skolprojekt slut.
Foto: Robert Lundberg
Nu är pengarna från Allmänna Arvsfonden slut och i samma veva presenterar RFSL Nord en undersökning som gjorts på utvalda skolor.
- Den visar tydligt att vi kan påverka ungdomarnas attityder, men fortfarande behövs mer utbildning kring HBT-frågorna, säger Fredrik Nilsson.
- Nu när jag läst undersökningen så känns det absolut som att vi borde fortsätta, vi har gjort det jäkligt bra! säger Linda Kärki.
Positiva effekter
Skolinformatörerna menar att deras besök gett positiva effekter, något som syns i den undersökning som gjorts på slumpvis utvalda skolor. Totalt skickades
1 400 enkäter ut och 700 svar kom in. RFSL menar att man ser tydliga skillnader på vilka elever som fått informationen och vilka som inte fått den.
- Det märks bland annat på frågan om hur eleverna tror att deras föräldrar skulle reagera om de kom hem och berättade att de hade en annan sexuell läggning. Av dem som inte fått information trodde hela 16,7 procent att föräldrarna inte skulle vilja veta av dem längre/slänga ut dem. Motsvarande siffra bland de ungdomar som fått information av oss var 4,7 procent, så visst har vi gjort skillnad, säger Fredrik Nilsson.
Skolinformatörerna menar att det bland killarna bland annat fortfarande finns en stor "bögskräck" och man är i överhuvudtaget mer negativ som grupp kring HBT-frågorna än tjejerna.
- Vi tar bort rädsla när vi kommer ut på skolorna, vi gör den enklare för ungdomarna att våga vara dem de är, säger Nilsson.
Han och kollegorna känner vemod när projektet är slut och samtidigt en rädsla inför vad som ska hända nu. De menar att lärarna ute på skolorna dels känner en rädsla inför att jobba med frågorna, dels saknar verktygen:
- I den bästa av världar skulle det inte behövas någon skolinformation, men dit är det långt kvar, säger Linda Kärki.
Fotnot: HBT står för Homo-, bisexuella och transpersoner.
Så jobbar vi med nyheter