Rikskuponger är ett sätt att tjäna matnyttiga pengar för anställda i företag.
"Snälla" arbetsgivare tillhandahåller kupongerna som en subvention och/eller löneförmån - och den anställde äter lite billigare var gång restaurangbesök står på agendan.
Dock har allt fler matställen, exempelvis i Piteå, börjat neka att ta emot traditionella rikskuponger.
Dolda avgifter
Nekandet beror oftast på de avgifter som restaurangen får stå för, nämligen 2,02 procent av det kunden betalar, vilket tillfaller huvudmannen Ticket Rikskuponger.
Restaurangerna tvingas även betala en årlig medlemsavgift på 625 kronor, men än värre är kanske den administrativa hanteringen av alla små kuponglika papperslappar.
Därför "nej tack" från flera matställen.
Rikskortet
För att undgå hanteringen av papperskuponger kommer upplägget med betalkort - rikskortet - på allt starkare front.
Rikskortet utgör i grunden samma modell där arbetsgivaren fyller på kortet med ett motsvarande belopp.
Men även där finns en avgift på 2,02 procent inbakad - som hos vissa näringsidkare skapat skepsis, om än med risk för att gå miste om matglada kupong- och kortstinna gäster.