- Det kan innebära allt från att inga elever försvinner till att vi tappar ganska många, säger han.
Några konkreta åtgärder för att möta konkurrensen är inte på gång på Christinaskolan. Men enligt Bo Olovzon pågår hela tiden ett utvecklingsarbete som bland annat ska resultera i att olika klasser får olika profiler.
- När man börjar sjuan ska man kunna välja inriktning på sin skolgång, säger Bo Olovzon.
Han är överlag tveksam till idén med friskolor.
- Principiellt tycker jag att sådana viktiga områden som utbildning ska ligga under kommunen. Det måste finnas en långsiktig struktur som garanterar likvärdig skolgång för alla elever, säger Bo Olovzon.
Blir en konkurrent
Rita Eriksson är en av två rektorer på Pitholms skola. Skolan är kommunens största, med 414 elever i årskurs sex till nio.
- Tråkigt, det blir ju en konkurrent till oss. Helt klart, säger Rita Eriksson om den planerade fri-
skoleetableringen.
På Norrskenets friskolor får alla elever i årskurs sju till nio en egen bärbar dator. Men att kontra med något sådant för att möta konkurrensen är inte aktuellt enligt Rita Eriksson.
- Vi fortsätter att hålla en hög kvalitet på skolan. Vi kämpar hårt för att alla elever ska få godkänt, svarar hon på frågan om vad skolan ska göra för att locka eleverna att stanna.
Intet emot
Bo Åström, Lärarförbundet, uppger att förbundet generellt sett inte har något emot en friskole-
etablering.
- Det är kvaliteten på utbildningen vi är intresserade av, då spelar det ingen roll om det är en friskola eller en kommunal skola, säger han.
Gunnar Andersson, Lärarnas riksförbund, ser både för- och nackdelar med en stor friskola i stan.
- Kommunen har inte varit exemplariska arbetsgivare när det gäller löner eller arbetsmiljö. Kommer friskolan med något bättre så har vi naturligtvis inget emot det. Sedan kan man ju vara orolig om det skulle bli så att vissa skolor i kommunen får lägga ner, säger han.