EU-kommissionen har beslutat om ett krispaket till djurproducenter i syfte att stötta sektorer i kris och därför planerar regeringen att betala ut direktstöd på 96 miljoner kronor i månadsskiftet november/december. 76 miljoner kronor kommer från EU och 20 miljoner kommer från nationella medel. Utöver det betalar regeringen ut ytterligare 56 miljoner av nationella medel under våren.
– Regeringen ser allvarligt på mjölkböndernas situation och i den kris som råder är det angeläget att stärka företagens likviditet så snabbt som möjligt. Därför väljer vi nu att skjuta till den nationella tilläggsfinansiering som EU-kommissionens beslut medger, säger Sven-Erik Bucht landsbygdsminister, i ett pressmeddelande.
Positiv engångsåtgärd
Herbert Nyman, mjölkbonde i Nybyn och styrelseledamot i LRF Norrbotten, välkomnar pengarna.
– Det är en positiv engångsåtgärd, men det vi önskar mest av allt är långsiktiga lösningar och att de lättar på bördan för att skapa bättre konkurrenskraft för mjölkproduktionen i Sverige. Vi efterlyser att skatterna lättas, det är någonting som samhället kan bidra med för att skapa en bättre konkurrenskraft, säger han.
Han räknar med att dessa medel genererar totalt fyra öre per kilo mjölk.
– Om du jämför med de 55-60 öre som jag som mjölkbonde har i minskad mjölkintäkt i och med att mjölkpriserna har sänkts är det en liten del av problematiken, men vi är tacksamma. Likviditeten är ansträngd på höstarna och jag tror att många hälsar det välkommet.
PT har tidigare skrivit om Ica gått ut med att betala en krona extra för mjölken i enlitersförpackningar med en effekt att bonden får 10 öre extra per kilo levererad mjölkråvara. Flera aktörer har aviserat att stödja på liknande sätt.
– Vi har inte sett effekterna av det än. Räknar du på den intäktsminskning som bonden har så är det relativt små effekter men det är ändå en positiv effekt. Vi är glada för den intäktsökningen, men de borde våga sig på att sätta det på ett bredare mjölksortimentet, tycker han.
Ingen kreditram
I våras avsatte regeringen en kreditram för utlåning, men det arbetet är nedlagt.
– Vår gemensamma slutsats är i dag att den statliga garantin riskerar att försätta lantbrukaren i ett sämre läge om denna hamnar på obestånd. Regeringen delar därför bankernas analys om att vi inte bör gå vidare med kreditgarantin. Kreditgarantin blev tyvärr inte den hjälp vi hade önskat mjölkföretagen och det är skälet till att nu inte går vidare med den, säger Sven-Erik Bucht.
Sådana insatser är kortsiktiga, anser Herbert Nyman.
– Det viktigaste är att marknaden vänder. Att låna mer pengar för att det inte finns någon lönsamhet är ingen långsiktig lösning. Det är konstgjord andning, säger han.