Personer som PT talat med anser att ändringen – att få efterrätt i stället för råkost – klingar illa med tanke på att många i målgruppen har diabetes eller andra allvarliga sjukdomar. Förändringen, som genomfördes 1 november, har kommit till efter samråd där åsikter om just råkosten tagits upp.
– Vi har plockat bort råkosten då de flesta inte har ätit av den. Vi har fått signaler om att äldre hellre vill ha varma grönsaker så där har vi lagt till extra och för att de inte ska känna att de betalar för mer än vad de får kan de välja till efterrätt, säger Maria Stoltz, kostchef Piteå kommun.
All mat som levereras via hemtjänsten lagas i det nya produktionsköket på Solanderskolan i Öjebyn och nu för tiden kan de äldre välja mellan sju olika rätter med leverans tre gånger i veckan. Utöver det har alltså menyn förändrats med att råkosten, rivna morötter eller pizzasallad, tagits bort, portionerna serveras med mer tillagade grönsaker och efterrätt har lagts till som alternativ. Tidigare har efterrätt ingått till soppmåltider eller vid röda dagar.
Om de inte äter
Energibehovet är större hos äldre vilket ofta blir ett stort bekymmer om de inte äter upp maten som levereras, förklarar Maria Stoltz. Att kunna välja en efterrätt tros då vara något som uppskattas av de äldre som på så sätt får i sig mer näring.
Är det näringsmässigt rätt att äta en efterrätt i stället för råkost?
– En efterrätt är inte fel näringsmässigt. Man måste äta när man är äldre och efterrätt är ett komplement på många äldreboenden för att de ska få i sig den näring de behöver. Det viktiga är att vi lägger till något som äts upp och att det uppskattas av de som får det, säger Maria Stoltz.
Känna igen maten
En efterrätt anses vara viktig för någon som tappat matlusten.
– Socker kan vara det näringsämne som får i gång matlusten. Om någon inte ätit ordentligt i flera veckor så kan det vara det som de väljer att äta om de får välja själv. När vi pratat om det här måste vi komma ihåg att det inte är samma sak som det gemene man äter. Det här är äldre som många gånger är i livets slutskede, säger Maria Stoltz.
Hon påpekar därför att maten som lagas till äldre måste vara mat de känner igen och som de tycker om.
– De som får maten är ofta väldigt sjuka och då gäller det att de äter den mat vi levererar. Palt är exempelvis inte näringsriktig, men det tillhör vår matkultur, säger hon.