Räddningstjänsten utreder automatlarm

Det händer mer än ofta att brandbilarna får rulla ut på "falska" automatlarm, en utveckling brandchef Torbjörn Johansson och brandingenjör Linda Bergmark vill bromsa.

Det händer mer än ofta att brandbilarna får rulla ut på "falska" automatlarm, en utveckling brandchef Torbjörn Johansson och brandingenjör Linda Bergmark vill bromsa.

Foto: Sofia Wellborg

PITEÅ2010-07-17 06:00
Ett automatlarm kan handla om allt från att det hänt något vid Smurfit Kappa eller att någon gräddat våfflor vid Västerbo.
- Det är riktigt att vi får åka till Västerbo en del, säger Piteås räddningschef Torbjörn Johansson, som uppger att det pågår ett arbete med att hitta tekniska lösningar för att minska antalet utryckningar till äldreområdet.
- Vi har generellt ett intresse av att minska antalet utryckningar på automatlarm. Förra året ryckte vi ut 500 gånger. Av det var 250 automatlarm där 7-8 stycken handlade om riktiga bränder, säger Torbjörn Johansson.
Det betyder att i mer än 90 procent av fallen handlade det om "falska" brandlarm.
Nytt projekt
För sju-åtta år sedan genomförde Räddningstjänsten ett projekt där den minskade antalet felaktiga automatlarm till 37 procent av totala antalet utryckningar. Nu arbetar den igen med att få ned antalet där inte gräddande personer, utan Piteås basindustrier och sågverk står för merparten av automatutryckningarna.
- Vi kommer att kartlägga alla automatlarm och se vad som orsakat dem. Sedan gör vi en utvärdering och tar fram en åtgärdsplan för hur vi ska minska den här typen av larm. Detta blir klart i slutet av året, säger brandingenjör Linda Bergmark.
Torbjörn Johansson säger att om man vill minska antalet "falska" larm krävs det ibland enkla åtgärder som att flytta på en detektor som kanske sitter för nära spisen.
- Sådant gör vi i samråd med fastighetsägaren där vi kan ge råd och stöd, säger Piteås räddningschef.
Fria utryckningar
Räddningstjänsten har i dag ett system där den erbjuder två typer av automatlarm-avtal. Det ena går ut på att om larmet går rycker brandförsvaret ut med blåljus och sirener och det kostar inte fastighetsägaren några pengar.
- Vi har en mätmetod som går ut på att vi accepterar ett larm per 100 larmpunkter i fastigheten per år. En fastighetsägare som exempelvis har 200 larmpunkter i huset har en acceptans på två larm per år. Går det över gränsen börjar vi titta vad som orsakar larmen, säger Torbjörn Johansson, som uppger att i dag har räddningstjänsten 140-150 kunder med den här typen av avtal.
Den andra typen av avtal räddningstjänsten erbjuder handlar om enbart teknisk service.
- Då åker vi ut utan blåljus och sirener och återställer men i dagsläget har vi inga sådana avtal, säger Torbjörn Johansson.
Räddningstjänsten har 41 anställda med årsbudget 34,8 Mkr. Intäkterna uppgår till cirka 3,3 Mkr per år.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om