I valet 2014 gällde två procent, men när den nya vallagen trädde i kraft den 1 januari 2015 ändrades reglerna. De nya reglerna innebär att ett parti måste ha minst tre procent i en kommun med flera valkretsar för att få en fullmäktigeplats. Hade det gällt 2014 så hade inte Anders Nordin fått en plats i fullmäktige. Hans parti, skol- och landsbygdspartiet fick nämligen bara 2,43 procent.
När den nya lagen trädde i kraft så hade även andra partier som Liberalerna (3,86 procent) och Kristdemokraterna (3,51 procent) anledning att känna viss oro. Kristdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna skrev därför en gemensam motion om att Piteå kommun ska bestå av en valkrets inför valet 2018. Detta för att mindre kommuner med en valkrets får en spärr på två procent.
Kommunfullmäktige beslutade att bifalla motionen och ansökte hos länsstyrelsen om att endast ha en valkrets. Något som beviljades. Motiveringen var att det krävs särskilda skäl att ha flera valkretsar om kommunen har färre än 36 000 röstberättigade. Piteå har idag cirka 33 500 röstberättigade.
– Vi hade stöd från Valmyndigheten i den här frågan och Piteå är alltså nu bara en valkrets. I förra valet var Piteå uppdelat i två valkretsar, södra och norra, säger Mats Johansson, ordförande för valnämnden i Piteå.
Enligt Johansson underlättar det arbetet när rösterna ska sammanställas och räknas.
– Ja, vi slipper två rösträkningar som sedan ska sammanställas till en. Vi behöver inte heller dela upp förtidsrösterna i två delar.