Riksdagsman Tobias Krantz från Jönköping har tillsammans med landstingspolitikern Jens Sundström i Norrbotten kartlagt hur nettokostnaderna ser ut för den politiska verksamheten i landets 20 landstingskommuner. Granskningen har också omfattat vad de kallar den explosiva ökningen av antalet myndigheter i landet.
- I dag har vi 552 statliga myndigheter. Det kostar pengar och det ökar krånglet, sade Tobias Krantz till PT när han besökte Noliamässan på tisdagen.
Färre myndigheter
Folkpartiet vill minska antalet myndigheter genom att exempelvis skrota Arbetsdomstolen och Arbetslivsinstitutet. Handikappombudsmannen, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning bör slås samman till en myndighet, tycker Tobias Krantz.Han kritiserade också den socialdemokratiska utnämningspolitiken:
- Följderna är tydliga. Vänskapskorruptionen och svågerpolitiken breder ut sig inom utnämningspolitiken där statliga toppjobb får karaktären av förläningar som belöningar för lång och trogen tjänst inom socialdemokratin, säger Tobias Krantz.
När det gäller kostnaderna för politiska verksamheten konstaterar Krantz och Sundström att under de två granskade mandatperioderna har socialdemokraterna på egen hand eller i koalition styrt oavbrutet i 14 av landets 20 landsting. Sex av landstingen har haft växling vid makten eller oavbrutet borgerligt styre under åtta år.
Utredarna pekar på att de 14 landstingen som styrs av socialdemokrater hamnar överst på listan när det gäller kostnader för den politiska byråkratin. Norrbotten är bland de dyraste länen, här är nettokostnaden 163 kronor per invånare. I Jämtland är kostnaden 179 kronor och i Västerbotten är nettokostnaden 139 kronor. Det ligger långt över den genomsnittliga nettokostnaden för riket som är 112 kronor.
Lägsta kostnaderna bland landstingen har Uppsala med 68 kronor per invånare. Landstinget styrs av socialdemokraterna.