Hon konstaterar vidare att de pengarna gäller hela landet.
Om hon själv fick önska skulle två miljarder bara för hennes ansvarsområde, Norrbotten och Västerbotten, vara välkommet.
Mitträcken
- Pengar som jag då i första hand skulle satsa i mitträckesåtgärder hela sträckan längs E4 mellan Haparanda och Umeå, samt på genomfarter i Skellefteå och Umeå, säger hon.Men då återstår ytterligare hundratals mil som är i behov av både underhåll och upprustning.
- Pengar till några direkta ombyggnationer finns inte.
Lena Dahlgren konstaterar att arbetet med ökad trafiksäkerhet på de nordliga vägarna är ett dilemma.
- Dels är det viktigt att kunna ha höga hastigheter på våra vägar med tanke på de avstånd vi lever med, samtidigt medför det då också en ökad olycksrisk.
Lägre intensitet
Å andra sidan är trafikintensiteten på vägarna i norr betydligt lägre än i södra delen av landet.- Med färre bilar minskar ju också olycksrisken, resonerar hon.
I den vevan ser hon ändå fram emot det förslag som regeringen väntas lägga fram i vår och som kan medföra ett helt nytt hastighetssystem på våra vägar.
- Som jag förstått handlar det om ett system med tio olika hastigheter, från 30 kilometer i timmen till 120, säger Lena Dahlgren.
Däremot är hon överens med sin chef, Vägverkets generaldirektör Ingemar Skogö som anser att ökade anslag är helt nödvändigt.
- Många glesbygdsvägar är i stort behov av upprustning, säger han i ett pressmeddelande.
- Både transportföretag och privatbilister drabbas av stora kostnader när vägarna är dåliga.
Ingemar Skogö varnar för att lägre anslag på sikt underminerar det totala vägnätet.
- Skulle regeringen föreslå en oförändrad anslagsnivå är det viktigast att satsa på drift och underhåll. Det skulle innebära att angelägna investeringsobjekt skjuts på framtiden, säger han.