När Jan Lundquist berättar om sitt liv slår det mig att han, 66 år gammal, innehållsmässigt har hunnit leva tre liv. Förutom arbets- och familjelivet har han bland annat hunnit resa fler gånger än de flesta, varit delaktig i hjälparbete runt om i världen, engagerat sig politiskt och kyrkligt och fått fina utmärkelser. Han har även varit ett uppskattat bollplank för många Pitebor genom åren och släktforskning ligger honom varmt om hjärtat.
– Ja, jag har hunnit med en hel del, säger han.
Spännande personer
Fram till pensioneringen har Jan Lundquist arbetat som redaktionssekreterare och redaktör för familjesidorna. Han berättar att det känns lite märkligt att sluta på Piteå-Tidningen.
– Visst känns det konstigt att sluta i yrket. Det som jag nog kommer att sakna mest när jag slutar är kontakten med människorna som ringer hit, säger han.
Han har hunnit möta många spännande personer under sina nästan 50 år på tidningen.
– Jag har fått höra om många levnadsöden. Genom alla år kan jag konstatera att jag har mött otroligt många människor. Min styrka har varit att ha tid för folk, att prata med dem, inte bara å yrkets vägnar utan de har fått prata om annat också. Jag har fått en kontakt med dem som är värdefull. Det har betytt mycket, säger Jan Lundquist.
Har du alltid tyckt att det har varit roligt att gå till jobbet?
– Folk brukar fråga om jag aldrig blir less. På det här jobbet är ingen dag den andra lik, så man hinner aldrig bli less. Under de år jag varit här har jag varit priviligerad, jag har fått jobba med det jag tycker om.
Rusta upp arkiv
Någon lugn och ro efter pensioneringen är det inte tal om.
– Framöver ska jag mer eller mindre jobba heltid åt hembygdsföreningen i Norrfjärden. Jag ska rusta upp deras historiska arkiv. Sedan har jag lovat hjälpa människor att reda ut ett och annat kring deras livs historia. Jag ska också skriva ner min egen släkts historia.
Kontakten med PT släpper han inte.
– Jag lovat PT att fortsätta bidra med lokalhistoriskt material, bland annat de så kallade Återblickarna, berättar Jan Lundquist.
Han ska också passa på att resa. I vår planerar han att åka ner till Gammalsvenskby i Ukraina, där han på senare år har varit engagerad i hjälparbete.
– Jag fick höra om Gammalsvenskby där invånarna fortfarande talar svenska och blev nyfiken. Deras dialekt låter som pitemål. Jag har samlat in över 150 000 kronor till dem, tack vare givmilda Pitebor.
Nya band knutits
Han berättar om hur nya band har knutits under hans resor dit.
– Jag har fått mig en ”mamma” där som heter Maria Norberg. Det sista hon sa när hon vinkade av oss var ”neu sko du kåll mä mamma”, skrattar han.
Många skulle beskriva det som slutet på en era när Jan Lundquist lämnar PT. Han har fått en del samtal från oroliga läsare, men han ser ljust på framtiden.
– Folk har sagt ’vad ska hända när du slutar på PT?’. Jag har sagt att det alltid kommer något nytt. Det är positivt med de unga som börjar, de kommer med friska idéer och det bådar gott inför tidningens framtid, säger han.