PT-journalisterna Gunnar Westergren och Gunnel Ekman jobbade på tidningen den dagen trippelmördaren Juha Valjakkala greps. De följde efter poliserna ut till Långträsk.
I juli 1988 dödade Juha Valjakkala tre personer ur samma familj, fadern och sonen sköt han med hagelgevär och modern högg han med kniv. Händelsen blev känd som Åmsele-morden.
Efter ett stort polispådrag greps mördaren och hans flickvän på en järnvägsstation i Odense i Danmark. Valjakkala dömdes till livstids fängelse och utvisning till Finland.
Våren 2002 rymde han från fängelset under en permission. Flykten gick till Sverige och Långträsk utanför Piteå.
På Piteå-Tidningens redaktion jobbade den dagen Gunnel Ekman och Gunnar Westergren. På morgonen kom ett tips om att trippelmördaren varit synlig i Lillpite. Gunnel och Gunnar satte sig i en liten Renault och åkte ut till byn.
– Vi tänkte väl att vi kunde prata med lite folk i byn och höra vad de kände inför att en mördare var på rymmen och att han uppehållit sig i Lillpite.
PT hade ett team i närheten när mördaren greps men vid själva gripandet hade teamet "lurats" att följa en polisbil som tog dem på villovägar. (Arkivbild)
Teamet hamnade hos Mona Lindqvist som på natten sett Juha Valjakkala smyga runt på hennes infart.
– Mona sa till mig att hade hon haft kläder på sig då hade hon gått ut och skällt ut honom där han stod och rotade bland familjens grejer och vem vet vad som hade kunnat hända då. Hon visste inte vem han var, säger Gunnel.
Efter en stund körde polisbilar med blåljus förbi utanför fönstret hos Mona och Gunnel och Gunnar hoppade in i bilen och följde efter. Färden gick ut i skogen där flera polisbilar och PT-Renaulten blev stående en lång stund.
"Vi fick höra att Valjakkala synts till i Lillpite, så vi åkte dit", säger Gunnel Ekman som bevakade jakten på Åmselemördaren tillsammans med kollegan Gunnar Westergren.
– Plötsligt lyfte kriminalpolisen Thomas Carlsson på telefonen och drog iväg med en bil. Vi tog ett snabbt beslut och hängde på, det skulle vi inte ha gjort. Det var en undanmanöver för att få bort oss när Juha Valjakkala greps av andra poliser någon kilometer därifrån. Jag har aldrig förlåtit honom för att han blåste oss på Valjakkala, säger Gunnel och ler lite snett.
När reporterteamet anlände till platsen där trippelmördaren gripits var han redan bortförd. Kvar stod flera polisbilar, insatsstyrkan och den polis som på finska "pratat omkull" Juha Valjakkala. Själva gripandet blev ganska odramatiskt.
Ett stort polisuppbåd fanns på plats i Långträsk när Juha Valjakkala greps efter att han rymt från ett finskt fängelse. (Arkivbild)
– Han hade tydligen kört fast med bilen i ett dike och han och hans fru som var med hade påbörjat en flykt till fots men den här polisen hade ropat att polisen hade dem på kornet och då lade de sig ner i gräset, säger Gunnar.
Var ni inte rädda någon gång?
– Jo, vid ett tillfälle. Jag frågade en polis om det verkligen var farligt. Han tittade på mig och svarade absolut. Och det är klart det var ju en fullkomlig galning som var lös i skogen som hade kunnat skjuta vem som helst, men när adrenalinet slår till tänker man inte på det, säger Gunnel.
Valjakkala körde i diket med bilen längs Kolervägen och greps strax därefter. En polis ropade åt honom på finska och gripandet blev ganska odramatiskt. (Arkivbild)
Gunnar håller med.
– Jag var rädd för att vi skulle bli kvar ensamma i skogen. Jag såg framför mig hur Valjakkala klev upp på vägen där han kunnat skjuta oss med en hagelbössa för att han behövde bilen vi satt i.
Båda beskriver mördarjakten i Långträsk och gripandet av Juha Valjakkala som ett uppdrag som satt djupa spår.
– Jag glömmer det aldrig, säger Gunnel.
Gunnel Ekman och Gunnar Westergren har många minnen från dagen då Juha Valjakkala greps.
Händelsen fick mycket uppmärksamhet, både i Sverige och Finland. Gunnars bilder publicerades i stort sett i varenda tidning som fanns och Gunnel sålde sin historia till en finsk tidning.
– Det var mitt första frilansuppdrag och jag var alldeles för försiktig när jag skulle ta betalt, men redaktören för tidningen var nöjd och sa på finlandssvenska "Det var väldigt bra närvaro i den här texten."