Efter Saras Wikbergs död inledde Piteå-Tidningen en artikelserie om bristerna i psykiatrin. Avdelningen i Piteå konstaterade bland annat att de inte har tillräckligt med resurser för att hjälpa unga personer med svår psykisk sjukdom och missbruksproblem.
– Tillsammans med kommunen måste vi hitta bättre behandlingsmodeller och stödfunktioner. Det är en resursfråga och en kompetensfråga, sade Yvonne Ranebratt Olovsson.
Dålig samordning
I Lex Maria-anmälan efter självmordet beskriver psykiatrin flera bakomliggande brister.
* Svårigheter att samordna vårdinsatser inom verksamheterna på grund av patienternas komplexa problematik, men även svårigheter i samordning med externa kontakter.
* Analysteamet finner i ett flertal journaler från år 2014 en stor svårighet med följsamhet och bemötande av patienter med flertalet diagnoser.
* Brist på resurser, både personella, framför allt läkare och sjuksköterskor samt ekonomi.
Brist på resurser
Vården av patienter med dubbeldiagnos måste förbättras men ännu har inga åtgärder genomförts. Psykiatrin måste först utreda vilka andra grupper som ska nedprioriteras.
– Vi ser över hela verksamheten för att se hur vi kan jobba smartare och vad vi kan ta bort. Det är en resursfråga och några mer pengar från landstinget får vi inte, säger Yvonne Ranebratt Olovsson.
DBT slopades
Kliniken vill bland annat erbjuda dialektisk beteendeterapi, DBT, till unga vuxna. Behandlingen har haft goda effekter i att minska självmords- och självskadebeteenden men även andra beteenden som stör eller försvårar behandlingen och som allvarligt påverkar livskvaliteten.
– Vi har MBT (Mentaliseringsbaserad terapi) som påminner om DBT. Alla förordnar DBT men vi har gjort den bedömningen att vi inte har de personella resurserna att utbilda folk, säger Ranebratt Olovsson.
Modell stoppades
Ett annat förslag är att etablera en behandlingsmodell med Case Managers. Genom att kommun och landsting jobbar tillsammans med ett fåtal patienter förbättras samarbetet och personer med samsjuklighet får ökat stöd.
I oktober avslöjade PT att psykiatrin och socialtjänsten hade skickat personal på utbildning – men när arbetssättet skulle sjösättas fanns inga pengar.
– Piteå kommun ansåg sig inte ha möjligheter att gå in i en sådan här organisation och vi såg att vi behövde ta personal från någon annanstans och vi visste inte vilken grupp som skulle få backa, säger Yvonne Ranebratt Olovsson.
"Moment 22"
Förutom uteblivna resurser försvåras förbättringsarbetet av bristen på läkare och sjuksköterskor.
– Vi har under de senaste åren jobbat för att hålla näsan ovanför vattenytan. Vi har haft lite läkare och det går inte bygga en framtida verksamhet på stafettläkare. Det blir ett moment 22, säger Yvonne Ranebratt Olovsson.
IVO kräver att psykiatrin redogör för om de personella och ekonomiska bristerna kan ha påverkat Sara Wikbergs självmord samt redovisa riskförebyggande åtgärder.
– Vi är medvetna om att vi behöver vidareutveckla våra metoder men det är jättesvårt att säga om det här inte hade hänt om vi haft två sjuksköterskor och en läkare till.
Hur ser du på att det finns så mycket brister bakom ett självmord?
– Även om vi hade haft alla de resurserna är det inte säkert att vi hade kunnat påverka den här händelsen, att patienten tar livet av sig kommer att fortsätta att hända. Bedömningarna är färskvara och det är så mycket annat i patientens liv som påverkar deras beslut. Inte bara hur psykiatrin fungerar.