Regionen hoppas att speciella vårdteam ska minska behovet av inläggning på slutenpsykiatri genom att istället tillhandahålla vård i hemmet. (Arkivbild)
Region Norrbotten vill lägga ner slutenvårdspsykiatrin i Piteå och istället införa speciella vårdteam som ska arbeta med patienter i hemmet. Ett sådant beslut skulle innebära att tio slutna vårdplatser vid Piteå sjukhus försvinner. Både Regionstyrelsens ordförande Anders Öberg (S) och divisionschefen Pernilla Nordkvist har ställt sig positiva till förslaget.
– Vi behöver titta över hur vi kan möta de nya utmaningarna med att trygga den vård som behövs med färre resurser, har Anders Öberg tidigare sagt i intervju med PT.
En intern undersökning pekar nu däremot på problem. Istället för att minska ner på de slutenpsykiatriska vårdplatserna i länet föreslår utredningen istället att alla vårdplatser som i dag finns i Piteå ska flyttas till Sunderbyn.
Under måndagen gick information ut från ledningen där man slår fast att det är detta alternativ man nu väljer att gå vidare med och lägga fram för beslut av Regionstyrelsen. Personalen i Piteå erbjuds nu att anmäla sitt intresse för att fortsätta arbeta med slutenvård, men då i Sunderbyn.
– Vi jobbar på länsbasis och allt vårt arbete i Norrbotten hänger ihop. En förändring i Piteå har direkt påverkan på Sunderbyn och Gällivare. Vi har därför valt att titta på ett förslag där vi flyttar slutenvården till Sunderbyn och sedan bemanna dessa platser med personal från Piteå, samtidigt som vi parallellt skapar ett specialpsykiatriskt omvårdnadsteam i Piteå, säger Pernilla Nordkvist, divisionschef på Region Norrbotten.
Innebär det att Sunderbyn får tio nya vårdplatser, samma antal som Piteå har i dag?
– Inte nödvändigtvis. Erfarenheter från andra orter visar att behovet av slutenvård minskar när man inför spot. Lyckas vi med det här arbetssättet kommer behovet av slutenvård i Norrbotten att minska och därför är det inte säkert att alla tio platser i Piteå flyttas till Sunderbyn.
Hur många platser ska detta förslag generera i Sunderbyn?
– Det fortsätter vi just nu att utreda. Vi tittar på statistik kring hur beläggningen ser ut i idag, vilken typ av tvångsvård vi har och hur ett förändrat arbetssätt skulle kunna minska behovet av slutenvård, eller säkerställa den nivå vi har i dag.
Ni har ju redan lokaler och personal i Piteå. Vad är värdet av att flytta avdelningen till Sunderbyn?
– Flytten i sig har inget egenvärde. Istället vill vi utveckla vårt arbetssätt på de platser där vi ska bedriva slutenvård. I dag saknar vi fungerande larm i Piteå och en stor utsatthet under kvällar, nätter och helger där vi saknar larmområde. Det är en utmaning att driva små, isolerade enheter.
Hur ställer sig personalen till detta?
– Det finns en oro där många funderar på hur det ska påverka en själv. Att pendla till Sunderbyn kan upplevas som en stor utmaning. Vi vill gärna skapa en delaktighet hos personalen. Vi kommer att behöva bemanna både de nya platserna i spot och i Sunderbyn. Därför vill vi gärna låta personalen anmäla sitt intresse och lyssna till deras önskemål.
Divisionschefen Pernilla Nordkvist säger att man nu satsar på att flytta slutenvårdspsykiatrin från Piteå till Sunderbyn. (Arkivbild)
Erik Kalander är styrelseledamot för Vårdförbundet och fackligt huvudskyddsombud för division psykiatri. Han är också verksam som psykiatrisjuksköterska inom slutenvården i Gällivare. Han berättar att han pratat med personal i Piteå som är kritiska till förslaget.
– Jag har pratat med ett antal medlemmar i Piteå och det är ingen självklarhet för dem att flytta med i en eventuell flytt av avdelningen till Sunderbyn. I arbetsgivarens ekvation verkar det ingå att alla vill följa med, men så ser inte verkligheten ut, säger han.
Han säger att slutenvården i Sunderbyn redan är hårt belastad och delar inte Regionen Norrbottens önskan att dra ner på antalet slutenvårdsplatser i länet.
– Det är väldigt hög beläggningsgrad i Sunderbyn. Istället för att finnas färre slutenvårdsplatser i Norrbotten hade det behövt finnas fler. Det behöver göras bättre och mer ordentliga riskanalyser inför detta beslut, säger han.
Erik Kalander är kritisk till hur Region Norrbotten drivit frågan och hade önskat en större samverkan med de fackliga organisationerna.
– Samverkansnivån i den här frågan har inte varit hög. Det är en jättestor omställning det handlar om och som fackliga partner hade vi önskat få vara med i förarbetet, i diskussionerna och i riskanalyserna.
Erik Kalander, huvudskyddsombud för Vårdförbundet, är kritisk till hur processen hanterats av Regionen. "Samverkansnivån i den här frågan har inte varit hög", säger han. (Arkivbild)