Projektledaren som vill hamna i blåsväder

I oktober förra året presenterades planerna på Europas största vindkraftspark i Markbygden. Då var ambitionen en installerad effekt på 3 000 megawatt och upp mot 500 verk. Sedan dess har planerna vuxit. I dag talas om kanske upp till 4 000 megawatt. - Vi kommer att göra projektet så stort som möjligt, deklarerar Kyrk. <h3>Klartext</h3>Hans filosofi är att prata i klartext. - Vi vill inte hamna i situationen att behöva säga; "Det har vi aldrig sagt". Jag eftersträvar ett öppet och ärligt diskussionsklimat. Det är ett måste och det ska vi fortsätta med. Kyrk tvekar heller inte om projektets potential. - Förutsättningarna är unika. Helt fantastiska. Tänk att hitta detta utrymme. Markbygden har bra vindresurser och förhållandevis få motstående samhällsintressen i ett till huvuddelen glesbefolkat område som dessutom korsas av tre stora kraftledningar. <h3>Möjligheter öppnas</h3>Han påminner om de politiska målen som tydligt anger inriktningen mot förnyelsebar energi. - Den dyra produktionen av så kallad marginalel som kommer via olje- och kolkraftverk ska bort. Det är inget lokalt problem, utan globalt. Vi har alla ett ansvar om växthusgaserna ska minskas och klimatförändringarna bromsas. Inte minst med tanke på kommande generationer. Just det ökade miljömedvetandet öppnar, anser Kyrk, enorma möjligheter för just Markbygden och Piteå kommun. - Vindkraft måste produceras där det blåser. Markbygden är ett ovanligt blåsigt ställe med väldig bra vindenergier. Vi har studerat området länge. Dessutom går det inte, som många hävdar, att bygga all vindkraft i södra Sverige. <h3>Komplement till vattenkraft</h3>Kyrk ser egentligen bara möjligheter. - Förverkligas planerna fullt ut kommer det att leda till hundratals - ja, kanske tusentals jobb under byggtiden. Blir parken av den storlek vi vill då måste lokal tillverkning i gång. Det kan vända den negativa befolkningsutvecklingen i Markbygden. Jag hoppas också att vi kan hitta ett sätt så att pengar från själva elproduktionen kommer bygden och kommunen till del. Även ur ren miljösynpunkt ser Kyrk bara fördelar. - Det park vi pratar om motsvarar i produktion två Skellefteälvar. Ändå är ytan som vindkraften tar i anspråk ingenting jämfört med vad en uppdämning för vattenkraft innebär. Han ser vindkraften som ett utmärkt komplement till just vattenkraften. <h3>Spårlös avveckling</h3>- På vintern, när vattenflödena är låga, blåser det som mest i Markbygden. Då kan vattenkraftsbolagen spara på vatten och släppa på när vindarna avtar. Det är litet av finessen med vindkraft. Dessutom kan vindkraftverken, enligt Kyrk, avvecklas utan att lämna några större spår efter sig. - De kan monteras ner och betongklumparna plockas bort. Allt går att återvinna. Möjligen blir tillfartsvägarna kvar några år. Miljödomstolen brukar i sina beslut villkora att pengar avsätts till just avvecklingen. Det finns skeptiker som pekar på effektförluster när elen ska transporteras söderut. <h3>Ny teknik</h3>- Men de är lika stora när vi ska transportera kolkraft från kontinenten till södra Sverige, replikerar Kyrk. Han tror dessutom att ny teknik ytterligare kommer att minimera förlusterna. Den 14 november 2006 invigdes i Ludvika världens första testanläggning för ultrahögspänd likström. ABB provar en ny teknik som ska leda till nya energieffektiva "motorvägar" för transport av elkraft. Vid anläggningen i Ludvika kommer långtidstest av likström (DC) vid 800 kilovolt (kV) att genomföras. Även ABB:s fabrik i Öjebyn är involverad eftersom de med sin tillverkning av isolatorer utgör en väsentlig del. Den nya tekniken kommer att göra det genomförbart att producera el i avlägsna regioner i Kina, Indien, Brasilien och Afrika där omfattande vattenkraftsresurser finns outnyttjade. En ultrahögspänd likströmslänk på 200 mil blir 30 procent billigare och förlorar 30 procent mindre elektricitet än en motsvarande med 500 kV eller 800 kV växelströms-teknik. Att höja spänningen på överföringen ger betydande fördelar för den totala miljön, bland annat i form av lägre förluster och smalare ledningsgator.

Projektledaren som vill hamna i blåsväder

ENERGI. Snålblåsten över Infjärden, Långträsk och Koler är på väg att förvandlas till Norrbottens nästa stora industrisatsning.- Vindkraften kan bli en guldgruva för Markbygden, kommunen och länet, hävdar Mikael Kyrk, projektledare.