- Sverige uppträder väldigt lågmält. Vi deltar i programmen och upprättar programkontor i Bryssel, men resultaten är inte särskilt övertygande, sade Daniel Kallos.
Inget engagemang
- Det är tyst om vad exempelvis universiteten vill uppnå i samarbete med andra och ingen minister i Sverige har ställt sig upp och talat om hur vi ska ha det, sade Daniel Kallos, som pekade på att egentligen hade Sverige ett bättre internationellt engagemang under den tid efter andra världskriget då de nordiska länderna samlade sig kring en nordisk modell av hur grundskolan skulle se ut.Daniel Kallos berörde hur den svenska skolan står sig i studieresultat i jämförelse med andra länder.
- I debatten får vi oberoende av verkligheten höra att vi tappar i konkurrens, svaret är att vi klarar oss ganska bra, men jämför vi med exempelvis Finland ligger vi efter.
Skälet till att Finland ligger före studiemässigt beror enligt Kallos på att de har ett skolsystem likt det Sverige hade tidigare.
- De har en sammanhållen grundskola och inga friskolor och Finlands befolkning är mer homogen än den svenska befolkningen, landet har ju fört en restriktiv invandringspolitik.
Klyftorna ökar
Sverige har haft en mer generös invandringspolitik men det betyder inte att det ser bra ut i jämförelsen mellan invandrares barn och barn till föräldrar födda i Sverige, sade Kallos som pekade på att skillnaden mellan grupperingarna är större i Sverige jämfört med andra EU-länder.- Vi tar inte hand om invandrarna på ett bra sätt. Klyftorna ökar inom utbildningsväsendet mellan fattiga och rika, sade Umeåprofessorn.
Det Sverige skulle kunna bi- dra med i ett europeiskt perspektiv är, menar Daniel Kallos det som är typiskt svenskt, men vad är egentligen det?
- Nu har det exempelvis blivit väldigt svenskt att hålla skolavslutningar i kyrkan trots att skollagen påpekar att skolan inte är konfessionell.
Kristna värderingar
- I något skolprogram har det skrivits in att "skolan ska vila på kristna värderingar", men det är nonsens, sade Daniell Kallos, som pekade på att det den svenska skolan kan bidra med i ett EU-samarbete är att visa att skolan är öppen, den stänger inte ute internationella influenser och det vore ett fint nationellt bidrag.Skolkonferensen fortsätter i dag tisdag och onsdag med seminarier som bland annat handlar om "Internationell praktik" och "Europas nya utbildningsprogram".