Carina Stridsman-Fjellström är rektor på Backgårdsskolan och Sjulsmarks skola, samt ordförande för Sveriges skolledare Piteå.
Telefonen ringer det första som händer på morgonen och samtalen kan ta mellan 5 minuter och 5 timmar. Så börjar ofta en arbetsdag för Carina Stridsman-Fjellström, rektor på Backgårdsskolan och Sjulsmarks skola. För henne gäller det att problemlösa redan från första timmen av arbetsdagen, och enligt Stridsman-Fjellström hamnar mycket i rektorernas knän.
– Man måste släcka bränderna när de kommer, säger hon.
Samtidigt som Stridsman-Fjellström tycker det är väldigt roligt att arbeta som rektor, belyser hon dagens belastning på arbetsgruppen.
– Är frånvaron av lärare och personal hög blir personalplaneringen en jättestor del exakt varje dag. Det är också en arbetsbelastning, berättar hon.
I barn- och utbildningsnämndens (BUN) strategiska plan för de kommande tre åren, uttrycks det ökade behovet av rektorer i grundskolan, och arbetsbelastningen för rektorer pekas flera gånger ut som för hög. Enligt Stridsman-Fjellström är problemet med dagens budget att den är för liten.
– Vi får inte mer pengar, säger hon. Det har blivit tuffare och tuffare, och det är väldigt tungt att höra att man ska ha en budget i balans och samtidigt har en skollag att förhålla sig till. Förutsättningarna för att skapa en bra skola och förskola ställs på sin spets. Det är minskade resurser och allting har blivit dyrare. Det är en ekvation som är svår att få ihop.
Sedan första februari har skolan enligt lag i uppgift att satsa på mer ordning i klassrummet och i skolsystemet, där en stark kunskapsskola och pålitliga betygssystem med elevernas rätt till utbildning ligger som fokus. Samtidigt minskar budgeten över tid och elevernas mående försämras, enligt Piteå-Tidningens granskning av effektivisering av skolbudgeten. Dessutom ökar skolpersonalens arbetsbelastning.
BUN skriver att det idag inte finns möjlighet att uppnå riktmärket att chefer ska ha max 30 medarbetare. Att leva upp till detta skulle ske på bekostnad av kvaliteten i utbildningen, särskilt stöd till elever och läromedel med mera.
– Har vi inte pengar så har vi inte pengar. Men 30 underställda är för många för att hinna göra det jobb man ska göra, vilket är att vara den pedagogiska ledaren, säger Stridsman-Fjellström.
Nyligen ströks det nya sparkravet på 1 procent, motsvarande 9,7 miljoner kronor, vilket Stridsman-Fjellström ser som positivt:
– Tack och lov. En procent låter inte mycket men det är det.
Enligt PT:s granskning har utbildningsförvaltningen tvingats till dolda besparingar, vilket lett till att driftsbudgeten minskat då den inte följt den allmänna prisutvecklingen.
– Allt har stigit i pris och vi får inte en uppräknad budget utifrån prisökning, så elevpengen har inte ökat, berättar Stridsman-Fjellström.
Vad får det för konsekvenser?
– Det får ju konsekvenser i hela budgeten, fortsätter hon. Jag måste se över vad jag kan och inte kan prioritera, för jag har en skollag att förhålla mig till. För mig handlar det om att minska personalkostnader men ändå ha en bemanning som ger eleverna det de har rätt till.
Stridsman-Fjellström är ordförande för Sveriges skolledare Piteå, och hon konstaterar att medlemmarna delar hennes åsikter. För skolledare är arbetsbelastningen hög, vilket går ut över arbetsmiljön, trots att de har bra stödfunktioner. BUN skriver i sin strategiska plan att rektorer ägnar alltmer tid åt stöd och problemlösning utanför satta arbetsuppgifter som pedagogiskt ledarskap och skolutveckling. Stridsman-Fjellström instämmer:
– Jag ser ett direkt samband mellan många underställda och en hög arbetsbelastning. Har du mycket personal medför det också till exempel fler rehabiliteringsärenden med mera.
Rektor Carina Stridsman-Fjellström tycker skolbudgeten är för liten, vilket belastar personal och skolledare.
Att vara rektor kräver att vara händelsestyrd, säger Stridsman-Fjellström, som tycker det är kul att behöva kunna prioritera utifrån dagens händelser.
– Jag tycker att det är det roligaste jobbet som finns. Varje dag får jag möta elever, och engagerad och ambitiös personal – det är ett fantastiskt jobb. Skulle jag inte tycka att det var kul skulle jag inte vara kvar, säger hon.
Drömscenariot för en arbetsdag skulle för Stridsman-Fjellström innebära att vara mer tillgänglig för eleverna:
– Att få prata med dem och se att dem mår bra, och samtidigt få mer tid att utveckla verksamheten, hela tiden med barnet, eller eleven i centrum.
Och för er rektorer?
– Mer pengar till förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Jag skulle vilja se färre medarbetare per rektor och högre lön som matchar det unika ansvar vi har, avslutar hon.