Nyligen blev arbetet med den samhällsekonomiska kalkylen klar och den visar tydligt på positiva siffror för en kustjärnväg.
Kliv framåt
I kommentarer till kalkylen säger Tomas Gustafsson, projektansvarig för Norrbotniabanan att en av anledningarna är högkonjunkturen.- Näringslivets goda utveckling bidrar till resultatet, dessutom har beräkningsmetoderna och de nationella prognosmodellerna förbättrats så att bland annat person- och godstrafiksnyttorna är mer säkra och rimliga, säger han.
- Den så kallade nettonuvärdekvoten blir cirka 0,05-0,45. Det innebär mellan 1,05 och 1,45 tillbaka på varje satsad krona.
I arbetet med att ta fram en kalkyl konstateras det kända faktum att Norrbotniabanan skulle innebära ett stort kliv framåt för industrin. Inte minst i norra Sverige där tillväxten de senaste åren och fortfarande är mycket hög.
- Nu har vi tydligare siffror på hur mycket godstrafiken vinner i tid och effektivitet, säger Gustafsson.
Blir kvar
Kristina Falk, projektledare vid Norrbotniabanegruppen välkomnar Banverkets kalkyler.- Det känns oerhört positivt att Banverket själv presenterar fördelarna och lönsamheten med Norrbotniabanan, säger hon.
Enligt Falk, skulle rapporten kunna innebära att det infrastrukturellt stora järnvägsprojektet blir kvar i Banverkets nationella plan till och med 2010.
Inte minst när det gäller miljöaspekterna. I kalkylen ingår nämligen inte någon ökad hänsyn till den aktuella debatten om klimatpåverkan. I beräkningarna är det 2001 års värdering av miljöeffekter som används.
- Det uppfattar jag som att allt talar för järnvägen på sikt, säger Kristina Falk.
Däremot konstaterar Tomas Gustafsson att när det gäller prognoserna för den förväntade trafik- och resandevolym som Banverket förväntar sig när banan är färdig, bygger på samma modell som andra projekt använder.
Brasklapp
En liten brasklapp lämnar han dock.- Det är viktigt poängtera att samhällsekonomi inte är en exakt vetenskap. Det går inte tvärsäkert att enbart med stöd av en nettonuvärdekvot säga att ett projekt är lönsamt eller ej, förklarar han.
- Det som däremot går säga är att stora projekt i normalfall brukar missgynnas av kalkylmodellerna.
- Då kan det ju egentligen bara bli ännu bättre. Det är verkligen något att sätta i händerna på kritikerna i den södra delen av landet, kommenterar Kristina Falk.
Återstår se hur regeringen i slutändan ser på Banverkets nya kalkyler och om dessa har någon inverkan på verkets reviderade plan som är ute på remiss.