Med fågelhäckningen i full gång ökar risken för att mindre nogräknade personer går på jakt efter ägg och i värsta fall länsar bon hos hotade fågelarter. Enligt polisen är det vanligaste artskyddsbrottet i Sverige annonsering om att sälja eller köpa föremål som omfattas av artskydd. Så om äggsamlaren försöker sälja sitt ägg kan det bli artskyddsbrott eller jakthäleri.
– En äggsamlare nöjer sig sällan med bara plockandet utan vill även skapa vad som kallas proveniens till ägget genom att fotografera och dokumentera till exempel platsen där ägget plockats. Det i sin tur är ett artskyddsbrott om det innebär att man stör fåglarna i deras fortplantning, berättar Marcus Eriksson, faunaansvarig i hos polisen i Norrbotten på polisens hemsida.
Ett av problemen med äggsamling är att det är svårt att upptäcka.
– Hur ser man att det saknas ett ägg i ett fågelbo? Det blir en dold brottslighet där vi inom polisen är beroende av tips från allmänheten, säger Erisson.
Polisen utreder ett hundratal anmälningar om misstänkt artskyddsbrott varje år. Ungefär en fjärdedel av utredningarna leder till åtal.
Artskyddsbrott i form av handel med hotade djur och växter omsätter stora summor och jämförs ofta med narkotikabrott.
För några år sedan nystades en omfattande härva av äggstölder upp i södra Lappland. Tjuvarna hade systematiskt rensat fågelbon av utrotningshotade arter, inte minst rovfåglar, och äggen hade sedan sålts vidare till samlare. Huvudmannen fälldes för jaktbrott och dömdes till ett års fängelse.