Polisen vill skärpa körkortsutbildningen

Det är oroligt i de norrbottniska skogarna just nu. Älgjakt och bärplockning stör djuren och de rör sig lite mer än vanligt. Detta i samband med höstmörkret gör att viltolyckorna ökar drastiskt.
- Djurens vandring och olyckorna hör ihop - under månaderna oktober, november och december sker det flest kollisioner. Det brukar bli en nedgång i januari, men mycket beror på när snön kommer, säger polisen Lars Lundman, Norrfjärden, viltolycksansvarig inom länets polismyndighet.
Snön sätter fart på älgarna och de börjar söka sig till sina vinterbetesmarker när nederbörden kommer. Ju tidigare vinter desto fler viltolyckor på höstkanten alltså.
- Jag mins ett år när det föll 52 centimeter snö i oktober. Älg-olyckorna ökade enormt den hösten. Men den stora akilleshälen i sammanhanget är förstås mörkret, menar Lundman.
Inlandsvägar farligast
Förra året inträffade 413 älgpåkörningar i Norrbotten. Det stora flertalet, 336 kollisioner, inträffade mellan september och februari. Under vår och sommar är viltolyckor relativt ovanliga.
- Man passerar ett klövvilt var 23:e sekund när man färdas på en 90-väg. Det är inte alltid man ser dem, men där det hänger varningsskyltar är det uppmärksamhet som gäller. Älgar är vanedjur och passerar ofta vägarna på samma ställe, berättar Lars Lundman.
Under gryning och skymning är risken att kollidera med vilt som allra störst. 110-vägarna i inlandets skogar är farligast att färdas på.
- Viltstängslet har förändrat allt, det finns inget bättre skydd. Vägverket utvärderar just nu om de ska sätt upp fler och det är positivt, säger Lundman.
Men även om viltstängslade vägar är säkrare än andra så kan man inte vara helt avslappnad bakom ratten.
- Det är inga problem för en älg att hoppa över stängslet, jag har sett ett hundratal göra det under årens lopp. När de kommer ut på vägen blir de panikslagna. Ofta är det samma individer som hoppar över och i sällsynta fall tvingas vi avliva dem. De första fyra åren brukar det vara problem med djur innanför, men sedan förändras deras vandring, berättar Lars Lundman.
Sikta på bakdelen
Om en älg plötsligt dyker upp på vägbanan är det viktigt att inte drabbas av panik och svänga in i mötande trafik. Går en kollision inte att undvika ska man sikta på djurets bakdel.
- Det sker bara 10-15 vilt-olyckor med dödlig utgång varje år, och det är mycket bilindustrins förtjänst. Utvecklingen går snabbt framåt och bilarna har blivit mycket säkrare än förut. 70-80 procent av dem som krockar med vilt är inte friluftsmänniskor visar en undersökning. Jägare och andra som vistas i skogen ofta ser djurens rörelser betydligt snabbare och undviker därför olyckor i högre utsträckning, förklarar Lars Lundman.
Han poängterar vikten av att märka upp platsen om en kollision inträffar.
- Det är man skyldig till enligt lagen, annars kan man åtalas för smitning och tappa körkortet. Det blir betydligt enklare för polisen och jägaren som ska söka efter det döda eller skadade djuret om man har ett ställe att utgå från. Man kan markera olycksplatsen med nästan vad som helst - en kvist, en plastpåse, en reflex eller en varningstriangel går bra, säger Lars Lundman.
Lundman är en stor förespråkare för att viltolycksbanor, där djurfigurer som föraren ska bromsa eller väja för dyker upp, ska köpas in i Norrbotten och att det blir obligatoriskt att öva på dem under körkortsutbildningen.
- Varför inte i samband med halkbanan. Det finns viltbanor i södra Sverige och de kostar omkring 150 000 kronor att bygga - om bara en enda viltolycka kan undvikas är banan betalad. Målet är att vi ska ha tre viltolycksbanor i länet om några år, säger Lars Lundman.

Polisen vill skärpa körkortsutbildningen

I samband med höstmörkret ökar viltolyckorna på länets vägar lavinartat. 70-80 procent av dem som dör eller skadas i älgolyckor är ovana vid att vistas i naturen. Nu kräver polisen att körning på viltbana ska ingå i körkortsutbildningen.