Polisen tar i med hårdhandskarna mot våldet i samkönade relationer

Kanske låter det som en självklarhet för många att homosexuella, bisexuella och transpersoner, HBT, har samma rätt till skydd mot brott i nära relationer. Men länge har utsatta HBT-personer dragit sig för att be om hjälp och anmäla förövaren. Detta är något som polisen under hösten 2008 hade tänk råda bot på genom att satsa på information kring just våld i samkönade relationer.
- Allt handlar om att alla människor har ett lika värde. Mycket har hänt de senaste åren och vi har blivit mycket bättre på att hantera den här typen av frågor, men ännu bättre ska vi bli, säger Anders Danielsson, polisintendent och chef för utredningsverksamheten i Norrbottens län.
Polisen menar alltså att de genomökad kunskap och eftertankeska bli bättre på att uppmärksamma brott i nära relationer mellan personer av samma kön. I samma veva som polisens satsning meddelades visar den färska rapporten "Våldsamt lika och olika" från Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, att var fjärde person som lever, eller har levt, i ett homosexuelltförhållande har utsatts för någon form av våld. Psykiskt, fysiskt eller sexuellt.
- Frågan har varit aktuell länge. Problematiken är exakt den samma i samkönade relationer som i heterosexuella, skillnaden ligger i hur man behandlar dem som råkar illa ut. Vi på polisen måste våga ställa frågorna och sluta ta för givet att brottsoffret lever i en heterosexuellt relation, säger Danielsson.
Viktigt att fråga
På RFSL Nord i Piteå jobbar Fredrik Nilsson, han är projektledare för "Ett bättre HBT-Norrland" och han är i stort sett enig med Danielsson och ställer sig positivt till polisens satsning.
- Polisens inställning är väldigt viktig. Det grundläggande problemet är att om man som HBT-person inte känner sig öppen och stark i sig själv och sin läggning vågar man inte anmäla det man blivit utsatt för. Och även om man känner sig trygg i sin läggning så krävs det att polisen är minst lika öppen och inte rädd för att göra fel. Det syns ju inte på en människa vilken läggning han eller hon har, man måste fråga för att få veta.
Få anmäler
RFSL:s undersökning visar att bara 6 procent av de som råkat illa ut i en samkönad relation har anmält händelsen eller händelserna till polisen. Och siffran bekymrar polisintendent Danielsson.
- Det är få som anmäler och dessutom befarar vi att mörkertalet är ännu större bland de samkönade relationerna än hos heteroförhållandena. Vi måste få HBT-personernas förtroende tillbaka och efter händelsen med branden i RFSL:s lokaler i Piteå känner jag att vi är på rätt väg. Dessutom blir polisen som myndighet mer öppen för varje dag. Det finns poliser som är öppna med sin läggning och rikspolischefen deltar till och med i Prideparaden varje år, säger han.
Praktiska tips
Av de som uppgett utsatthet i en nuvarande relation i RFSL:s undersökning var 33 procent lesbiska och 46 procent var homosexuella män. Att antalet utsatta män är så stort oroar RFSL:s Fredrik Nilsson.
- Kvinnor kan gå till kvinnojouren, men vad ska vi män göra när vi råkar illa ut? Det saknas alternativ. Det är svårt nog att som man anmäla ett brott, att det sen saknas hjälp efteråt är dåligt.
För att komma till ordning med de praktiska problem som finns så kommer Rikspolisstyrelsen under hösten presentera en handbok innehållandes handfasta tips om alla tänkbara sorters brott i nära relationer. Tanken med boken är att förenkla arbetet för de poliser som kommer i kontakt med brottsoffer och förövare.
- Den kommer att innehålla praktiska tips som vilka frågor man kan ställa och hur man ska bemöta människor. Det är inte alla som är öppna med sin läggning men som råkar illa ut ändå. Det är just kontakten med brottstofferna vi måste bli bättre på och jag tror att den här boken kan komma att göra nytta, fortsätter Danielsson.