Kritiken aktualiserades i samband med fredagens förtalsrättegång mot de två kvinnorna som misstänks ha hängt ut en man med bild och texten "kvinnomisshandlare" på stan och i sociala medier. I samband med affischeringen friades mannen från misshandelsanklagelserna i tingsrätten och senare även i hovrätten.
– Det har ingen betydelse när det gäller själva brottet förtal, om det är sant eller inte. Sedan är det väl så att det kanske inte hade hänt om han hade dömts, men det är en helt annan sak, har åklagare Anna Bergström, som åtalade kvinnorna, sagt till PT.
Polisens arbete med misshandelsutredningen ifrågasätts på ett antal punkter.
Har ni fått kritik direkt till er eller handlar det om sociala medier?
– Det vi fick till oss var att det var en hel del kommentarer och att alla inte var goda. Därför har vi bemött det till viss del, säger Aron Backman.
Han vill inte svara på frågor som rör det enskilda ärendet. I skrivelsen på polisens hemsida understryker man även att muntlighetsprincipen gäller i en rättegång.
– Det innebär att vittnen och parter själva ska berätta om vad som hänt, det ska inte beskrivas via inlämnade eller upplästa inlagor. Rätten ska sedan enligt omedelbarhetsprincipen avgöra målet på vad som framkommit under rättegången, säger Aron Backman.
I samband med hovrättsförhandlingen lämnade polisen ett mer utförligt vittnesmål än det som lämnades i tingsrätten. Enligt domen bidrar vittnesmålet ändå inte till att klargöra vad som närmare inträffat och hur de aktuella skadorna kommit till.