Plusjobbet öppnade dörren för Robert

ARBETSMARKNAD. S-regeringen införde plusjobben. Den nuvarande beslutade slopa iden. I höst försvinner de helt. Även om åtgärdsvarianten är ifrågasatt finns det personer som hyllar den. Robert Nyström fick fast jobb.

Piteå2008-03-14 00:00
PITEÅ (PT)När plusjobben infördes av den socialdemokratiska regeringen 2006, var det en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som regeringen hoppades skulle locka till fler nyanställningar.

Plusjobben innebar att en
arbetsgivare som anställde en person som varit arbetslös i mer än två år, kunde få en subvention på 100 procent av lönekostnaden. Det kunde handla om upp till 1 000 kronor per dag.

Slopades

Reformen blev kortvarig. När regeringen Reinfeld tillträdde, avskaffades den.

I budgetpropositionen för år 2007 slopades den.

För många kommuner runt om i landet innebar detta att de tvingades skjuta till egna medel för att finansiera de överenskommelser och anvisningar av plusjobb som redan träffats.

Bara under fjolåret beslutade kommunfullmäktige i Piteå att skjuta till drygt 1,1 miljoner kronor för att klara sitt åtagande.

Det tackar Robert Nyström för.

Den 31 mars går hans plusjobb vid kommunen ut. Dagen därpå börjar han sitt fasta jobb som webbutvecklare.

Plusanställd

- Det känns riktigt, riktigt kul, säger han.

Robert Nyström är i grunden utbildad mediepedagog. 2002 avslutade han sin utbildning.

Trots att han sökte jobb över hela landet, fick han inget napp.

- För mig handlade det istället om arbetspraktik på olika platser mellan åren 2002 och 2006, berättar han.

Efter att ha gått arbetslös så länge, uppfyllde han kriterierna för att få ett plusjobb när möjligheten dök upp.

- Jo, jag började mitt plusjobb här vid Piteå kommun den första april 2006, säger Nyström.

Tanken var inledningsvis att han skulle styra upp den bildbank som arbetsgivaren beslutat bygga.

Avgörande

- Men det blev även andra uppdrag. Bland annat har jag gjort en del IT-arbeten åt Norrbotniabanegruppen, säger han.

Bland dessa nämner han särskilda animationer som används vid olika tillfällen.

Robert Nyström är övertygad om att plusjobbet för hans del var den avgörande faktorn till det fasta jobb han nu inom kort påbörjar.

- Absolut.

- Jag tycker vidare att plusjobben var ett bra initiativ. Det känns som ett riktigt jobb, säger han.

Kartläggning

Han upplever att det påminner om en lärlingsutbildning. Att det kan liknas vid skarpt läge.

- Ibland kan ju den här typen av åtgärder innebära att man hamnar på ett ställe där man kanske bara vänder på papper. Men åtminstone för min del har det varit betydligt mer konkret än så. Det har hela tiden känts som ett riktigt jobb där jag har fått arbeta med riktiga saker, säger han.

Han anser det för övrigt synd att plusjobben försvinner.

Till hösten avslutas nämligen de allra sista i Piteå.

- Det är ett bra sätt att slussa in långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden, säger han.

När det gäller de kommunala plusjobben vid Piteå kommun, har en kartläggning gjorts av Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning, Nav.

Av den framgår att av de cirka hundra plusjobb som kommunen har, kommer tre att leda till fasta anställningar. Ytterligare tolv beräknas resultera till olika vikariat.

Vidare konstateras att så många som 46 upplevs intressanta av arbetsgivaren, men att det i de flesta av fallen stupar på ekonomiska resurser.

Trots det beräknas åtta av dessa 46 att få någon form av fortsättning i form av subventionerad anställning.

Notabelt är också att ytterligare tolv plusjobb är intressanta för subventionerade anställningar hos annan arbetsgivare.



Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!