Plusjobben hotade - kommuner i krismöten

Det var i dagarna som regeringen beslutade att ta bort den så kallade "merkostnadsersättningen" för plusjobbarna. Det innebär att landets kommuner får omkring 600 000 kronor mindre i ersättning från staten för plusjobbarna i år. - För oss innebär det en ökad kostnad på drygt 2,6 miljoner kronor per år, säger Jan Ask, personalchef, Arvidsjaurs kommun. Han berättar att ett möte ska hållas i dag, fredag, med kommunchefen och förvaltningscheferna för att diskutera frågan. - Sedan får vi ge råd till politikerna, som ju sedan ska besluta hur vi ska agera. Men det är en stor kostnadsökning för en liten kommun som vår. Det värsta som kan hända är att vi får avsluta anställningar. Att sänka löner är ett annat alternativ - Ask berättar att plusjobbarna i dag har en individuell lönesättning på mellan 15 500 (minimilönen) och drygt 18 000 kronor i månaden. Merkostnadsersättningen som dras in handlar just om de "merkostnader" som finns kring plusjobbarna, exempelvis handledning, arbetsmaterial och kompetensutveckling. <h3>"Himla mycket pengar"</h3>När dessa pengar nu försvinner måste kommunerna antagligen punga ut med mer pengar, eller göra neddragningar: - Vi räknar med en ökad kostnad på 3,8 miljoner kronor fram till år 2008. Det är himla mycket pengar som vi plötsligt ska ut med kort varsel, säger Håkan Johansson, samordnare för plusjobben på Arbetsmarknad och Vuxenutbildning i Piteå kommun. Till det kommer också ytterligare 2,5 miljoner som Piteå kommun sedan tidigare lagt in i budgeten för plusjobb för år 2007 (utöver pengarna från regeringen). - Det har inte funnits en "full kostnadsersättning" tidigare heller, menar Johansson som är kritisk till regeringens agerande: - Det har funnits ett avtal mellan staten och kommunerna för hur detta ska fungera och utifrån det har vi också gått in med en hel del pengar. Men så ändrar man plötsligt bara på spelreglerna ... <BrödFråga>Vad ska ni göra nu? </BrödFråga>- Vi tänker inte göra som i Pajala och varsla alla plusjobbarna om uppsägning. Men vi måste sätta oss ner inom förvaltningen och analysera totalläget. När det är klart, får vi se hur vi ska agera. Håkan Johansson menar att plusjobbarna i dag gör en stor insats inom kommunen: - Det handlar ju om långtidsarbetslösa som utför arbetsuppgifter som annars inte skulle bli gjorda. De skapar guldkant i vardagen inom bland annat äldreomsorgen. <h3>Skapar guldkant</h3>Timo Mulk Pesonen, ansvarar för plusjobben på länsarbetsnämnden i Norrbotten menar att det än så länge bara är Pajala (i länet) som öppet aviserat att de inte klarar av att finansiera sina plusjobbare. Där blir kostnadsökningen 4,7 miljoner per år. Luleå kommun får ett bortfall på 20 miljoner kronor, där är det oklart hur finansieringen ska lösas. - Men det är nog många kommuner som sitter i möten och diskuterar hur man ska lösa detta nu, menar Pesonen. I Älvsbyn är det upp till varje verksamhetschef, att utifrån budget ta beslut om plusjobbarna där kan få finnas kvar trots kostnadsökningen. PT har även sökt ansvariga i Arjeplog, men inte lyckats nå dem för en kommentar om vad som händer med plusjobbarna där. Den indragna merkostnadsersättningen drabbar inte bara kommunerna, utan även andra arbetsgivare som landstinget, Vägverket och försäkringskassan.

Plusjobben hotade - kommuner i krismöten

DRÅPSLAG. Regeringen ändrade spelreglerna - plötsligt kostar plusjobbarna miljontals kronor mer för kommunerna. Bara i Arvidsjaur en merkostnad på 2,6 miljoner per år. Nu hotas jobben för drygt 200 anställda i PT:s spridningsområde.