När skatten infördes steg priset kraftigt på plastpåsarna. 2020 kostade de 6,50 kronor. (Arkivbild)
– Jag tror inte det blir någon jätteökning, man köper de påsar man behöver. Sedan kanske många är vana att köpa papperspåsar och då fortsätter man nog med det, säger Ulrica Eriksson, teamchef på Willys i Piteå.
2015 beslutade EU att alla medlemsstater ska reducera förbrukningen av tunna plastbärkassar. Både de som till exempel används till frukt och grönt och såna som man bär hem maten i. I Sverige började Naturvårdsverket med en informationskampanj om plastens skadeverkningar, men det hjälpte inte för att få ner konsumtionen. Därför infördes en punktskatt på tre kronor per plastpåse för att få konsumenterna att välja andra mer miljövänliga alternativ för att bära hem sina varor från affären.
Förbrukningen sjönk markant från som mest 83 påsar per person och år 2017 till 17 påsar per år och person år 2023. Nu tas punktskatten bort den första november, med motiveringen att den inte längre bedöms vara nödvändig för sitt syfte. Ambitionen är att förbrukningen fortfarande ska sjunka och regeringen skriver på sin hemsida att de kommer noga följa hur konsumtionen av plastbärkassar utvecklas framöver.
PT har kollat läget hos Piteås tre största matbutiker och vad de tror om utvecklingen nu när skatten tas bort.
På Stora Coop kommer påsarna att bli billigare. Alla Coop-butiker kommer att sänka sina påspriser men de tror inte på nån rusning.
– Det är på tiden att skatten rättades till, men jag tror på en uppskattad fast inte så dramatisk reaktion från kunder. På Coop sänker vi priset från 6,95 kronor till 3,95 kronor, vilket motsvarar den tidigare skatten och det priset kommer gälla för alla Coop-butiker, säger Andre Piironen, försäljningschef för Coop Norrbotten.
Ulrica Eriksson, teamchef på Willys i Piteå tror inte kunderna kommer köpa fler påsar bara för att priset sänks.
Ica handlaren Daniel Stenmark i Piteå är av en helt annan åsikt.
– Jag tror absolut det kommer bli en förändring. Det är samma volymer man ska bära hem, men frågan är vilket sätt man använder. När plastskatten infördes dog i princip all försäljning och kunderna gick över till papper. Nu tror jag att det kommer slå tillbaka. Många av kunderna har gått över till flergångskassar eller kundkorgar, men de som inte har med sig någon påse och ska välja i kassan kommer sannolikt välja plast, säger han och fortsätter:
– Det svåra blir i övergången för oss att veta eller gissa på kundernas beteende. Idag säljer vi kanske 80 procent papper och 20 procent plast. När fler köpte papperspåsar sålde vi fler soppåsar, men det går snabbt att ställa om.
Hur priset blir på påsarna framåt vet han inte riktigt, men han gissar på en sänkning. Han pekar på att det är många faktorer som spelar in, med råvarupriser och produktionskostnader. Dessutom ska industrin som producerar plastpåsar nu plötsligt öka sin volym efter att ha gått på sparlåga i många år samtidigt som de som producerar papperspåsarna ska minska.
Det finns en stark oro från Håll Sverige Rent att plastpåsarna ska hamna i naturen och bli skräp. (Arkivbild)
Den intensiva och upprörda debatt som blev när skatten infördes tror han inte kommer upprepa sig.
– Jag tror inte det blir nån jättestor grej utan att kunderna bara går tillbaka till hur de alltid har gjort. Man går tillbaka till en produkt man har saknat, säger Daniel Stenmark.