Ingrid Pihl och Eva Bergström Westerberg som undervisar i franska tycker besöket är väldigt givande, både för dem själva och för eleverna.
– Det är jätteviktigt för eleverna bara att få prata med någon som har franska som modersmål. På så sätt förstår dom vad språket kan användas till även utanför klassrummet, säger Ingrid Pihl.
Eleverna i årskurs åtta är positiva till att få ha en fransktalande lärare på besök och med sig på lektionerna utöver de ordinarie lärarna.
– Nu får man verkligen använda sig av det man lärt sig och se ifall man gör sig förstådd, säger Emma Barkey.
Alexander Sebbas, också han en åttondeklassare skulle kunna tänka sig att åka som utbyteselev till Frankrike.
– Det skulle såklart vara lite svårt men också kul att få prova på, säger han.
Amélia märker skillnad på skolklimatet i Pitholmsskolan och Paul Éluardskolan som hon arbetar på i Frankrike. Hon anser att det skulle vara nyttigt för hennes elever att få komma som utbyteselever till Piteå. På så sätt skulle dom kunna dela sina språkkunskaper i franska och i utbyte få mer kunskaper i engelska.
– Här på skolan är studieklimatet väldigt lugnt och tyst jämfört med skolan jag jobbar på i Frankrike. Dessutom har eleverna här bra förutsättningar att få använda till exempel datorer och det finns stor potential i det här projektet.
– Jag tror att motivationen hos eleverna skulle öka och detta är ett utav de bättre sätten att kunna utvecka sitt språk på, säger hon.
Projektet har som mål att sätta igång redan under nästa år, då första utbytet förhoppningsvis ska ta form. Tanken är att bidrag ska sökas hos Universitets- och högskolerådet (UHR) för att kunna finansiera utbytet. Ingrid Pihl, ämneslärare och ordförande i Lärarnas riksförbund i Piteå, tycker att stimuleringen till att satsa på språkkunskaper i kommunen är väldigt låg, vilket hon är kritisk till.
– Elever och lärare törstar efter verkliga möten med målspråket, men tyvärr premieras inte språk så mycket i Piteå. De elever som vill fördjupa sina kunskaper på gymnasiet stöter ofta på problem med schematekniska frågor eller just för att dom är för få och då blir en kostnadsfråga. Att det humanistiska programmet inte heller erbjuds längre ger också mindre möjlighet till fördjupning inom språk, säger hon.