Piteskolor hotas av nedläggning
Mörka moln svävar över skolverksamheten i Piteå. Ökad efterfrågan på förskoleplatser och okända kostnader inom gymnasieskolan, kan resultera i skolnedläggningar och uppsägning av personal.
Ruth Rahkola, s, säger sig vara uppriktigt bekymrad över nämndens ekonomiska situation. Flera osäkerhetsfaktorer gör att nämnden i slutändan kan tvingas till drastiska nedskärningar. (Arkivbild)
Foto: Sanna Eriksson
Prognosen på helårsbasis pekar på ett underskott med tre miljoner kronor.
- För första gången känner jag mig faktiskt bekymrad, säger nämndens ordförande Ruth
Rahkola, s.
Bekymrad
Hon säger sig vara bekymrad över en utveckling som det rent politiskt är svårt att förutse.
- Dels handlar det om den ökade efterfrågan vi har på förskoleplatser, men även de stora elevkullarna vi har på gymnasiet, säger hon.
När det gäller den förstnämnda biten, handlar det om att kunna möta efterfrågan. I det andra vilka interkommunala kostnader som nämnden i slutändan måste stå för.
- Tidigare år har vi klarat dessa kostnader ur den befintliga ramen. Utifrån den budgetprognos vi nu ser går inte det. Skulle utfallet stå sig måste vi då börja titta på besparingar, säger hon.
Då kan det bli frågan om allt från att säga upp personal till att lägga ner skolenheter.
- Vi är långt därifrån än, men visst, klarar vi inte att vända det underskott som just nu visas, kan det bli så, säger nämndens ordförande.
Inte dålig
Ruth Rahkola hävdar med bestämdhet att situationen på inget sätt ska kopplas till dålig planering.
- Så är det inte. Vi vet att det är stora barnkullar. Rent statistiskt vet vi hur många barn som fötts. Däremot vet vi inte var dessa bor eller var de kan förväntas söka förskoleplats, säger hon.
Detta innebär att på platser där det finns lokaler, kan dessa vara eller bli föremål för att anpassas för sådan verksamhet.
- Det i sig är förenat med kostnader, förklarar Ruth Rahkola.
Hon konstaterar att politikerna i nämnden och tjänstemännen vid förvaltningen följer utvecklingen mycket noga.
- Det har vi gjort länge och vi vidtar även åtgärder för att ekonomiskt hela tiden ligga rätt, säger Rahkola.
Som ett exempel nämner hon när kommunen beslutade ta ut förskoleavgift 12 månader istället för elva.
Osäkerhet
När det gäller den ekonomiska oron för gymnasieskolan, hänger den alltså samman med osäkerheten för de interkommunala kostnaderna. Det är de kostnader som kommunen är skyldig att stå för när elever från orten söker gymnasieutbildning i annan kommun.
- Elevkullen på gymnasiet är stor och vi vet i dagsläget inte hur många som planerar söka sig till andra kommuner för sin utbildning, säger Ruth Rahkola.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!