Samhällsbyggnadsnämnden beviljar det kommunala bostadsbolaget Pitebo positivt planbesked för att riva de så kallade barnrikehusen efter Djupviksgatan och bygga högre fyravåningshus med totalt 55 lägenheter.
En förutsättning är dock att Pitebo beaktar grönytor, parkeringar, höjder, täthet, bevarandevärdet och sammanhanget i området.
– Det är inget garanterat ja. Det krävs en utredning innan vi tar ställning och det får visa sig i detaljplanearbetet. Nu får Pitebo jobba vidare, säger Brith Fäldt, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
Hon konstaterar däremot att planerna ändrar karaktären i området och ser en stor vikt att utreda både byggnadshöjd och utformning.
– Avståndet mellan husen krymps och i dag är det ett grönt stråk genom området utan bebyggelse. Det kommer att försvinna och parkeringar och carports tar bort mycket av karaktären. Innan de får något eventuellt rivningslov ska det också utredas huruvida de är bevarandevärda eller inte.
Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter åkte på en busstur genom området innan beslutet fattades i nämnden. Erik Pekula som bor i ett av husen är kritisk till att politikerna inte kom in i huset och fick en bild av skicket.
– Det är inte riktigt det som vi har att ta ställning till. Vi ska inte se till varken Pitebos eller hyresgästernas intressen. Vi ska se till plan- och bygglagen. Vi har ett annat uppdrag, säger Brith Fäldt.
Hur ser ni på kritiken från hyresgäster som riskerar betydligt högre hyror om lägenheterna rivs?
– Vi tar inte ställning till det heller. Vi har att se till stadsplaneringen och riktlinjerna som finns för området. Men ska man tro vad Pitebo säger kommer det bli jättehöga hyror om de i stället för att riva renoverar dem. Samtidigt finns det flera hyresgäster som säger att de är nöjda som det är i dag.
Maria Adlers, vd på Pitebo, ser mycket positivt på planbeskedet.
– Vi har inga problem med förbehållen, de är kända för oss sedan tidigare. Det finns aldrig garantier i ett planbesked utan det är i detaljplanearbetet man identifierar eventuella utmaningar. Av denna anledning är det först när detaljplanearbetet är avslutat som man vet om det finns möjlighet att nyproducera eller inte. Vi är ödmjuka i det och ser fram emot att få påbörja arbetet.