Det var i samband med en eldsvåda i ett bränneri i Uppsala som Boström upplevde skräcken och drabbades av slaganfallet. I sviterna av denna händelse avled han i mars 1866 och är begravd i Norrlands nationsgrav på Uppsala gamla kyrkogård.
Boström är, tillsammans med forskningsresanden Daniel Solander, de enda Piteåbor som hedrats med en byst i sin hemstad.
Christopher Jacob Boström är inte bara en av Piteås berömda söner. Han är Sveriges förste filosofiske tänkare och en av de största tänkare som något land har att uppvisa, benämnd som den svenska Platon.
Boström utövade ett mycket stort inflytande på svensk filosofi, fram till och med 1900-talets början. Boström var professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet åren 1842-1863 och var även lärare för Oskar I:s söner och hade som elever två blivande kungar, Carl XV och Oscar II. Det berättas att Boström som föreläsare ägde en betydande förmåga att övertyga sina åhörare, var enkel och klar i sin framställning och fick därför ett stort inflytande.
Det har konstaterats att han gjorde sig mer gällande i tal än i skrift, vilket skulle ha hämmat spridningen av hans filosofi utanför landets gränser.
Boströms teologiska ståndpunkt framstod som kontroversiell för sin tid, då den inte ansågs stå i full överensstämmelse med den lutherska trosuppfattningen. Enligt Boström var människans frälsning och salighet alltigenom ett verk av Guds nåd, även om det beror på människans fria vilja om hon vill anta eller förkasta den erbjudna nåden.
Enligt Boström tar den religiösa människan redan här del i det eviga livet.
Bland annat tog han avstånd från helvetesläran, då han ansåg att läran om en evig fördömelse som oförenlig inte endast med en förnuftig uppfattning av straffet utan också med den förnuftiga världens strängt organiska sammanhang.
Boström trodde att människan efter detta livet genomgår en mångfald av livsformer och omsider uppnår evigt liv i Guds rike och varje varelse kommer i åtnjutande av det för honom möjliga måttet av liv och salighet.
Boströms politiska åskådning var konservativ. Han var bland annat motståndare till ståndsriksdagens samt förespråkare av dödsstraffet.
Efter att ha ha utbildats vid Härnösands gymnasium, där en av lärarna väckte Boströms intresse för filosofi, tog han 1815 studentexamen i Uppsala.
1840 tillförordnades Boström som professor i praktisk filosofi. Han blev 1848 ordinarie innehavare av denna professur som innehade tills han blev emeritus 1863.
När ecklesiastikminister (undervisnings- och kyrkominister) Arthur Engberg besökte Piteå någon på 1930-talet ville han se det hus där filosofen Christopher Jacob Boström föddes i januari 1797. I vördnad inför av Sveriges mest berömda filosofer som länge utövade ett mycket stort inflytande på svensk filosofi tog Engberg av sig hatten och bugade inför huset, med adress Uddmansgatan 5.
I slutet av 1800-talet drabbades fastigheten av en svår brand, men kring husets kärna upptimrades en ny fastighet som sedan fanns kvar fram till rivningen under senare delen av 1962. Här står i dag Skoogs hotell.
Fastigheten uppfördes av sjömannen, senare skeppstimmermannen, Christopher Boström, pappa till filosofen, vilken i sin tur härstammade från två av Norrbottens märkligaste släkter Laestadius och Fjellström med förgreningar till Arjeplog. Där en del av släktgrenen sedan ändrade efternamnet till Lestander.
En del av släkten hamnade i Bölebyn varifrån Christopher Boström kom till Piteå, där han gifte sig med Elisabeth Hortlin från Hortlax.
Äldste sonen i familjen Boström, Johannes, gifte sig med skeppardottern Sofia Magdalena Elenius och blev även själv skeppare.
Christopher Jacob blev den andra i kullen. Senare professor och lärare i Uppsala. Han förblev ogift.
Dottern Margareta, som gifte sig med skepparen Erik Elenius.
Erik Samuel blev lagman och häradshövding. Han gifte sig adligt med en kvinna som var innehavare av fideikommissen Östanå och Tynnelsö i Södermanland, vilka sedan hamnade i den Boströmska släktens ägo. Den svenske konservative statsministern Erik Gustav Boström och även en landshövding, Filip August Boström, verksam i Södermanland, var söner till Eric Samuel Boström.
Sonen Abraham fick en tjänst som kanslist vid poliskammaren i Stockholm.
Dottern Anna Magdalena gifte sig med smeden E G Wikström.
Sara Britta, den sjunde i ordningen i barnaskaran förblev bosatt i Piteå och avled ogift år 1892.
Boström blev vid nio års ålder fosterson till morbrodern, skeppsbyggmästaren Erik Nordlund.
Den 20 oktober 1935 invigdes bysten av Christopher Jacob Boström på Byxtorget i Piteå, eller Esplanaden som den tidigare kallades. Bysten flyttades senare en bit från ursprungsplatsen.
Bysten tillkom efter en donation från ett antal infödda som utflyttade Piteåbor. Astronomiprofessor Knut Lundmark från Lund och bördig från Krokträsk, Älvsbyn, högtidstalade.
Skulptören Gösta E. Almgren från Stockholm, som under några år var bosatt i Luleå, utförde skulpturen.