De ihållande regnen och låga temperaturerna gör att det nu är mer en fråga om dypotatis än nypotatis. I Böle har man slutat försöka skörda potatisen efter att maskinerna fick bärgas loss ur landet och man hoppas i stället på bättre väder.
– Vi har kunnat ta lite mellan skurarna men nu är det för blött, det är alldeles för mjukt i landen för att kunna köra. Än så länge är potatisarna inte ruttna eller dåliga, men vi får inte upp dem. Vi behöver sol och vind för att det ska torka upp, och det är i kanske fem dagar i sträck för att det ska hända någonting, säger Markus Levander, Böle potatis.
Det sällsynt dåliga sommarvädret har redan gjort att skörden både är ovanligt sen och dålig. Det är redan så att potatisen i vissa svackor hunnit drunkna och kommer inte gå att ta upp. Även om regnet ger med sig så är det kallt och det kan ta lång tid för åkrarna att torka upp igen.
– När det kommer så här mycket regn i slutet på säsongen när det inte finns värme i varken jorden eller luften så torkar det jättedåligt. Varje regnskur, även små mängder, spär på. Jorden är redan mättad på vatten, säger Markus Levander.
Det är samma visa på potatisfälten i Pålberget och i Hortlax.
– Får man svära i tidningen? För ärligt talat så går det rent åt helvete. Det är helt sjukt. Vi har försökt få upp lite idag men det går bara på vissa ställen på fälten. Vi brukar vara klara vid den här tiden på året men nu har vi knappt börjat. Det är inte roligt, säger Mikael Bjurman, Bjurmans potatis.
– Vi har inte ens brytt oss om att prova senaste dagarna. Vi får hoppas att det slutar regna och vattnet dräneras, och att det inte börjar snöa, säger Ann Myrestam, Myrestams potatis.
Det börjar också vara så sent på säsongen att det börjar vara en fråga om det hinner torka upp innan frost och snö tar potatisarna. Det vore en katastrof i en redan hårt ansträngd bransch.
Hur allvarligt är det att få en riktigt dålig skörd?
– Det påverkar oss väldigt mycket ekonomiskt sett. Ska man gå runt så bygger det på att man ska kunna skörda allt man sår. Det är väl lite tidigt än att säga att slutet är här, men över halva arealen är kvar att skörda, säger Markus Levander.
– Förut kunde man få ersättningsstöd för en dålig skörd, men nu finns inget sånt kvar sen vi gick med i EU. Man har satsat alla pengar man har i backen och får man inte upp det så är det kört. Visst har man pengar från tidigare år men är det dåligt i nog många år så blir det knapert, säger Mikael Bjurman.