Videon är inte längre tillgänglig
Att kvinnor är sjukare än män är ingen nyhet. Trots ökad jämställdhet dubbelarbetar (jobb och hem/barn) fler kvinnor än män. Ofta är jobben slitsamma och dåligt betalda.
Inte heller är det någon nyhet att Piteås kvinnor stuckit ut när det gäller sjukdagar eller det som numera kallas sjukpenningtal. I januari 2013 publicerades en rapport (Piteå-projektet – en studie om sjukskrivningsprocessen för kvinnor och män i Piteå) initierad av landstinget som försökte ge svar på varför ohälsan är större i Piteå.
I rapporten presenterades ett flertal orsaker till högre sjukskrivning för kvinnorna jämfört med männen i Piteå. Men skillnaden mellan kvinnor och män i sjuktal är en realitet i de flesta kommuner och har så varit under lång tid.
Mycket högre
Det som gör Piteå unik är att kvinnorna har betydligt högre sjuktal än kvinnor i många andra kommuner.
– Det finns små kommuner som också har höga sjuktal, men sådana jämförelser haltar. Det är mer relevant att jämföra med Luleå som har betydligt lägre sjuktal än Piteå och då blir det svårt att förklara skillnaden, säger Ingrid Nilsson.
I augusti 2014 var sjukpenningtalet för kvinnor i Piteå 15,4 dagar. I Luleå 10,3 dagar. Ett år senare har sjukpenningtalet för kvinnor i Piteå stigit till 18,5 dagar och i Luleå till 12,3 dagar.
– I februari 2011 uppmättes den lägsta nivån, 9,5 sjukdagar, för Piteås kvinnor. Sedan dess har den stigit med 95 procent, säger Ingrid Nilsson.
Psykiska diagnoser
Om vi lämnar sifferexercisen och försöker förstå vad som döljer sig bakom det höga och stigande sjukpenningtalet för kvinnor i Piteå så blir det svårare.
Det går att peka på starka traditionella könsskillnader i arbetslivet och att Pitekvinnor ställer höga krav på sig själva, arbetet, familjen, hemmet. Högre än i andra kommuner? Kanske, i den tidigare nämnda rapporten talas det om att begrepp som Piteandan och Pitefint ökar pressen och stressen.
Av större betydelse torde den psykosociala arbetsmiljön och den höga belastningen inom vård och omsorg ha. För det är där som den största ökningen av sjuktalen återfinns.
– Utmärkande är de psykiska diagnoserna. Utmattning, depression och stressrelaterade tillstånd, men vi förstår ändå inte varför Piteå sticker ut, säger Ingrid Nilsson.
Riktad insats
Av den anledningen har Försäkringskassan inlett en riktad insats mot Piteå. Det handlar om dialog med arbetsgivarsidan, företagshälsan och andra aktörer som Arbetsförmedligen.
– Vi ska gå vidare med dialog med de sjukskrivna och sjukvården, men också granska vår egen handläggning. Viktigt är att alla samverkar. Vi vill hitta både orsak och lösningar så att vi kan bromsa och vända utvecklingen i Piteå, säger Ingrid Nilsson.
Nationellt har regeringen gett Försäkringskassan ett brett uppdrag i syfte att få ner sjuktalen överlag i Sverige. Bland annat påtalas arbetsgivarnas rehabansvar. Samtidigt tas den bortre gränsen i sjukförsäkringen bort.
– Det finns en risk att det sistnämnda ökar sjuktalen ytterligare.
Det kan påpekas att sjuktalen i Sverige inte markant skiljer sig från övriga Europa och att de svenska sjuktalen var högre på 90-talet.
– Så är det, men på 90-talet skenade sjuktalen och vi hann till sist inte sköta vårt uppdrag mer än att betala, säger Ingrid Nilsson.