För några år sedan var Piteås kvinnor sjukast i länet och bland de sjukaste i landet. Sjukpenningtalet låg som högst på över 20 dagar per år och varningsklockorna ringde högt hos Försäkringskassan. Den största ökningen var inom vård och omsorg.
Dåvarande områdeschefen på Försäkringskassan i Norrbotten, Ingrid Nilsson, försökte ta reda på vad som dolde sig bakom det höga och stigande sjukpenningtalet för kvinnor i Piteå.
– Utmärkande är de psykiska diagnoserna. Utmattning, depression och stressrelaterade tillstånd, men vi förstår ändå inte varför Piteå sticker ut, sade Ingrid Nilsson då.
De nedslående siffrorna ledde till krafttag från olika håll och samarbeten inleddes för att komma tillrätta med problemen. 2016 gjordes inom kommunen en kartläggning av sjukfrånvaron som resulterade i en del punkter som man började se över. Det handlade bland annat om rutiner kring rehabilitering, utbud inom företagshälsovården och ledarskap.
Ewa Degerman var personalchef på kommunen då. Hon är nöjd med mycket av det arbete som gjorts genom åren och särskilt nöjd med vissa beslut och åtgärder.
– Vi fick ett politiskt beslut om att avsätta en miljon kronor per år i hälsofrämjande åtgärder från 2017 till och med 2019.
Ewa Degerman lyfter fram ett samarbete med Morgan Alling som minnesvärt och givande.
– Han var här och föreläste flera gånger. Det handlade mycket om hur man ska vara på en arbetsplats och vilken kultur som gäller. Tre tusen av kommunens fyra tusen medarbetare tog del av det.
Föreläsningarna resulterade 2018 också i ett antal kortfilmer som finns att se på kommunens intranät.
Vikten av att röra på sig blev också ett viktigt inslag i det hälsofrämjande arbetet.
– Vi siktade på att få in tre pulshöjande aktiviteter i veckan och för det kunde varje arbetsplats få 200 kronor per person till en aktivitet. Det var såklart frivilligt. På många håll såg jag att det skapade ett kitt mellan medarbetare.
När pandemin slog till gick sjukfrånvaron i Piteå upp lite och ligger idag något högre än 2019.
– Det är som det är med coronan men jag skulle säga att vi generellt ligger bra till jämfört med andra kommuner.
I januari 2020 kom Piteå kommun att ingå i ett EU-projekt med fokus på psykisk hälsa. Ett projekt man fortfarande ingår i.
– Psykisk hälsa är oerhört viktigt – och svårt. Här pågår ett arbete där chefer får lära sig hur man hanterar psykisk ohälsa och hur man främjar psykisk hälsa. Vi måste börja prata om den psykiska hälsan och när det blir ohälsa veta hur vi ska jobba mot det.
Personalchefen beskriver hur den som genomgått utbildningen i projektet fått ökad kunskap, verktyg att hantera frågan och kunnat reflektera över sitt ledarskap.
– Jag har läst brev från chefer som efter utbildningen beskriver hur de blivit inspirerade och börjat jobba aktivt med psykisk hälsa.
Ewa Degerman poängterar hur viktigt det är att frågor som handlar om hur man har det på jobbet är i fokus och ständigt aktuella.
– Det gäller att sätta fingret på frågan och hålla kvar det där. Att hålla i och hålla ut.
Till hösten ska det bli en uppföljning av EU-projektet Psykisk hälsa arbetsliv 2.0.
– Det kommer att handla om hur man som chef kan prata med medarbetare om våld i nära relation. Det handlar om en särskild metodik.